Bostad är ingen marknadsvara

Regeringen fortsätter att ge skattelättnader till dem som har det bäst ställt, och finansiera det genom att förändra eller ta bort transfereringar som omfördelar. Bostadspolitiken är ett tydligt skräckexempel. Boendet är på väg att bli en rejäl klassmarkör.

  

Bostad är ingen marknadsvara

 

Regeringen fortsätter att ge skattelättnader till dem som har det bäst ställt, och finansiera det genom att förändra eller ta bort transfereringar som omfördelar. Bostadspolitiken är ett tydligt skräckexempel. Boendet är på väg att bli en rejäl klassmarkör.

 

Generellt sett har hyresgäster fått ett ökat konsumtionsutrymme under åren 2000-2006, enligt beräkningar både från hyresgästföreningen och SCB. Men hushåll i egna hem och i bostadsrätter har fått det ännu bättre ställt, vilket gör att hyresgästerna halkar efter. Personer och familjer som lever på eller under fattigdomsstrecket är naturligtvis starkt överrepresenterade i hyresrätterna. Ska man prata om grupper och kategorier handlar det om sjukskrivna, garantipensionärer, arbetslösa, deltidsarbetande och ensamstående med barn, d v s människor som redan drabbas av de försämringar i A-kassa och allmänna trygghetssystem som regeringen genomfört sen man kom till makten.

 

Vänsterpartiet gick till val på att bygga 20 000 hyresrätter per år och renovera 65 000 hyresrätter. Utifrån att bristen på bra och billiga lägenheter är en av grundorsakerna till hemlösheten och utifrån att vi anser att samhället har ett stort ansvar att höja standarden i så kallade miljonprogramsoråden och att motverka segregation. Förslaget var naturligtvis också en arbetsmarknadspolitisk åtgärd som skulle skapa nya jobb. Förslaget var fullt ut finansierat inom statsbudgeten. Det har också de senaste åren varit viss uppgång med en del nyproduktion och ännu mer på planeringsstadiet.  Vad som nu har hänt är istället att byggandet av 11 000 planerade hyreslägenheter har stoppats, sedan den borgerliga regeringen tog bort det statliga finansieringsstödet vid nyproduktion.  De lägenheter som ändå byggs blir dyra. Avvecklingen av räntebidraget gör dessutom upp till 20% ytterligare på hyresavin för nyproducerade lägenheter. Allt medan den som äger sin bostad får fortsätta att göra avdrag för sina bolån.

 

Avskaffandet av förmögenhetsskatten gynnar ytterliga de som bor allra flådigast och slopandet av fastighetsskatten gör egnahemsboendet ännu attraktivare. När stopplagen nu avskaffas 1 juli och ingen prövning behövs för att sälja ut eller omvandla hyresrätter, blir det naturligtvis frestande för den hyresgäst som är stadd i kassan att dra nytta av upptrissade priser. Vi ska ju numer ägna oss åt boendekarriär. Den som inte är karriärist, eller bara lite fattigare, kan då hamna i den sitsen att man blir hyresgäst hos sina egna grannar.

I mina ögon är det en tydlig politik för att öka skillnaderna i samhället, föra över gemensam egendom till det privata och styra över från solidaritet till individualism. Allmännyttan blir till egennytta.

 

Det är dags att reagera på regeringens bostadspolitik, eller snarare, brist på politik. Det är nog ingen slump att det saknas bostadsminister och att man skrotat samhällsbyggnadsdepartementet. Frågor som rör bostäder ligger på Kommun- och finansmarknadsministerns bord. Budskapet är att kommunerna möjligen ska sköta sociala åtaganden men marknaden bostadsförsörjningen och staten avhändas ansvar. Det blir inget bra samhälle.

Vänsterpartiet vill istället värna hyresgästerna och allmännyttan. Bostad måste ses som en social och mänsklig rättighet, inte som ett objekt för spekulation eller som en marknadsvara, vilken som helst.

 

Marita Engström

Vänsterpartiet

 

 

You may also like...

Kommentera