artikel

Skattepengar ska inte legitimera lönedumpning och diskriminering

Hotell- och restaurangfacket har sammanstället en lista med restauranger som har tecknat kollektivavtal. Den heter ”Schysta listan” och är mycket välkommen för alla oss som vill stödja seriösa företag när vi går på krogen. Men minst lika viktigt som det är för enskilda konsumenter att köpa varor och tjänster av företag som behandlar personalen anständigt är det förstås att stat, kommuner och landsting gör det.

  

Skattepengar ska inte legitimera lönedumpning och diskriminering

 

Hotell- och restaurangfacket har sammanstället en lista med restauranger som har tecknat kollektivavtal. Den heter "Schysta listan" och är mycket välkommen för alla oss som vill stödja seriösa företag när vi går på krogen. Men minst lika viktigt som det är för enskilda konsumenter att köpa varor och tjänster av företag som behandlar personalen anständigt är det förstås att stat, kommuner och landsting gör det.

 

Det borde vara en självklarhet att allt som köps för skattemedel produceras av seriösa företag som tecknat kollektivavtal och följer lagar mot diskriminering och miljöförstöring. Så är det inte idag. Vänsterpartiet menar att det är hög tid att ändra lagen om offentlig upphandling.

 

Varje år köper vi i Sverige, med offentliga medel, varor och tjänster för runt 400 miljarder kronor. På EU-nivå handlar det om 1000 miljarder euro, eller 14 procent av EU:s samlade bruttonationalprodukt. Stat, kommun och landsting i Sverige ställer i dag ytterst sällan några etiska krav på sina leverantörer vad gäller kollektivavtal, miljöhänsyn, jämställdhet och antidiskriminering och efterlevnad av ILO:s kärnkonventioner. Det är fullkomligt orimligt att enorma summor av våra skattepengar därmed riskerar att används till att stödja företag som inte följer arbetsmarknadens spelregler och som kränker och diskriminerar sin personal.

 

I rättspraxis från länsrätten och i den politiska debatten har det hävdats att det finns hinder mot möjligheten att ställa krav på kollektivavtal vid offentlig upphandling. Men den statliga Upphandlingsutredningen från 2006 drar slutsatsen att det inte finns några rättsliga hinder i vare sig EG-rätten eller svensk lagstiftning, att ställa sociala, etiska och miljömässiga krav vid upphandling. Dessutom har exempelvis vårt grannland Danmark, som också är EU-medlemmar, sådana krav i sin lag om offentlig upphandling. De enda hindren för att kräva kollektivavtal och ställa andra etiska och sociala krav vid offentlig upphandling som finns är därför politiska. Det är avslöjande att moderaterna som nu påstår sig vilja värna om kollektivavtal, jämställdhet, integration och miljö, tillsammans med de övriga borgerliga partierna i riksdagen är helt emot att dessa krav ställs vid offentlig upphandling.

 

Vänsterpartiet menar allvar med att rimliga löner och arbetsvillkor ska gälla, att kvinnor och män, svenskfödda och invandrade ska ha samma rättigheter och att miljöförstöringen måste stoppas. Vi menar därför att det är hög tid att Sverige ratificera ILO:s konvention 94 som slår fast att offentliga myndigheters upphandling skall innehålla klausuler som garanterar arbetare löner, arbetstid och andra arbetsvillkor som inte är mindre förmånliga än de som finns i kollektivavtal för arbete av samma sort i den bransch och i det område där arbetet utförs. Dessutom bör lagen om offentlig upphandling skrivas om så att krav på kollektivavtal, aktivt jämställdhets- och antidiskrimineringsarbete och miljöhänsyn ska ställas vid all upphandling av varor och tjänster. Våra gemensamma resurser ska inte användas till lönedumping, exploatering av människor i andra länder eller miljöförstöring.

 

Tyvärr förekommer det i Gästrikland att skattemedel används till att handla tjänster av oseriösa företag som vägrar teckna kollektivavtal. Vi menar att de folkvalda måste ta sitt ansvar genom att använda våra skatter på ett sätt som garanterar personalen trygga arbetsvillkor och avtalsenliga löner i de företag kommunerna gör affärer med.

 

Ulla Andersson (v), riksdagsledamot och ekonomisk talesperson

Josefin Brink (v), riksdagsledamot och arbetsmarknadspolitisk talesperson

 

 

Kopiera länk