artikel

Ideologiska besparingar hotar järnvägssträckan Skutskär-Furuvik

I Kuriren anser Tomas Tobé (m) att jag är oansvarig och att samhället tjänar på en privatisering av infrastrukturen (så kallade OPS-lösningar).

Vänsterpartiet har tidigare (i samarbete med s och mp) fått igenom att 107 miljarder skall investeras i nya järnvägar mellan 2004 – 2012 (Framtidsplan för Järnvägen). Det är en omfattande och framåtsyftande satsning.

Den nya regeringen har gett Banverket i uppdrag att revidera framtidsplanen, vilket leder till stora nedskärningar av investeringarna. Det föreslås att ett antal objekt i framtidsplanen utgår, eftersom de anvisade medlen inte räcker på grund av ökade byggkostnader. Totalt saknas 12 miljarder kronor fram till 2015. Om dessa medel inte tillförs innebär det till exempel att Ostlänken och Norrbotniabanan förskjuts till efter 2015. Av samma skäl kommer också flera andra viktiga åtgärder som möjliggör utveckling av det regionala resandet med tåg att senareläggas. Detta innebär att det kollektiva resandet inte kan öka i den takt som nu gällande plan innebär. Det är cirka 70 investeringsobjekt bla Skutskär-Furuvik som flyttas till 2016 eller senare.

  

Ideologiska besparingar hotar järnvägssträckan Skutskär-Furuvik

 

I Kuriren anser Tomas Tobé (m) att jag är oansvarig och att samhället tjänar på en privatisering av infrastrukturen (så kallade OPS-lösningar).

 

Vänsterpartiet har tidigare (i samarbete med s och mp) fått igenom att 107 miljarder skall investeras i nya järnvägar mellan 2004 – 2012 (Framtidsplan för Järnvägen). Det är en omfattande och framåtsyftande satsning.

 

Den nya regeringen har gett Banverket i uppdrag att revidera framtidsplanen, vilket leder till stora nedskärningar av investeringarna. Det föreslås att ett antal objekt i framtidsplanen utgår, eftersom de anvisade medlen inte räcker på grund av ökade byggkostnader. Totalt saknas 12 miljarder kronor fram till 2015. Om dessa medel inte tillförs innebär det till exempel att Ostlänken och Norrbotniabanan förskjuts till efter 2015. Av samma skäl kommer också flera andra viktiga åtgärder som möjliggör utveckling av det regionala resandet med tåg att senareläggas. Detta innebär att det kollektiva resandet inte kan öka i den takt som nu gällande plan innebär. Det är cirka 70 investeringsobjekt bla Skutskär-Furuvik som flyttas till 2016 eller senare.

 

Den märkliga ordning som gäller nu innebär att alla utom staten brukar ha en särskild budget för investeringar. En investering skall ses som något man kan konsumera under en längre tid. Hus, vägar och järnvägsspår är typiska investeringar. Löner, livsmedel och dryck är exempel på sådant som naturligtvis tas upp i en driftbudget. Vänsterpartiet har föreslagit att staten genom att införa en investeringsbudget ska tillföra de pengar som saknas för nödvändiga järnvägssatsningar. Detta upprör Tobé. Han kallar det oansvarigt. Tobé verkar alltså bortse från att investeringar är långsiktiga och därför inte borde betalas som om de vore en del av driften. Investeringar bör av rättviseskäl delas upp mellan de generationer som ska använda dem. Jag vet inte om Tobé också tycker att kommuner eller företag är oansvariga när de väljer att hålla sig med en investeringsbudget för att finansiera nödvändiga investeringar? 

 

Vänsterpartiets förslag om en investeringsbudget i staten är ett sätt att uttrycka en vilja till en samhällig utveckling där infrastrukturfrågor har avgörande betydelse för såväl enskilda, företag som samhället i stort. Det är just genom långsiktiga, framsynta investeringar som Sverige byggt sin välfärd.

 

Enligt Tobé så är det inte längre en framkomlig väg att staten ska ansvara för infrastrukturen. Det är ett ganska häpnadsväckande, uppenbart trångsynt och mycket ideologiskt ställningstagande. Ingen privat aktör kan ha den helhetssyn som staten har, ingen kan låna billigare än staten, och statens ekonomi är oerhört god. Enbart årets överskott beräknas vara 136 miljarder och den offentliga sektorns nettoförmögenhet uppgår till 579 miljarder. Så det är inte av ekonomiska skäl Tobé vill privatisera infrastrukturen och skjuta på investeringen av bla sträckan Skutskär- Furuvik. Tobé anser också att det är orimligt att belasta kommande generationer för dagens investeringar i exempelvis järnvägar och vägar. Anser han, och moderaterna, verkligen att det är rimligt att dagens generation betalar den järnväg som ska användas de kommande 40 åren?

 

En intressant fråga att ställa sig är vem som betalar priset för att satsningar på järnvägar uteblir? Vilka grupper? Vilken generation? Medborgare utanför storstäderna, och dagens ungdomsgenerationer är de stora förlorarna på moderat privatiseringshysteri. Men egentligen förlorar vi alla på det som är ännu ett exempel på moderaternas oförmåga att i verkligheten ta tag i klimatfrågorna.

 

 En satsning på tåg och spårtrafik leder till ett effektivare, miljövänligare, energisnålare och mer jämställt samhälle. Det ligger i hela samhället intresse och är därmed en viktig fråga för statsbudgetens inriktning. Att moderaterna agerar bakåtsträvande nejsägare i en sådan fråga är inte oväntat, men det får allvarliga konsekvenser för samhällsutvecklingen.

 

Ulla Andersson

Vänsterpartiet Gävleborg

riksdagsledamot

 

Kopiera länk