Bankerna har blivit ett ekonomiskt hot
Vi behöver inte banker med övervinster och spekulation som riskerar leda till kriser. Det är inte rimligt att staten samtidigt i praktiken ställer upp som garant för den här verksamheten, skriver Ulla Andersson, Vänterpartiets ekonomisk-politiska talesperson.
Många av oss är oroliga över den enormt stora verksamhet landets fyra storbanker har. Eftersom den är ungefär fyra gånger så stor som hela Sveriges BNP utgör den ett direkt hot mot den finansiella stabiliteten i landet, oavsett hur strikt reglerad den är. Därför är det är dags att låta bankerna ta ansvar på riktigt för sin egen spekulation och begränsa deras övervinster.
Medan vi oroar oss har bankerna fest. Förra året gick de fyra storbankerna med en vinst på runt 80 miljarder kronor. Vi medborgare betalar kalaset, på flera olika sätt.
Regeringen tittar förnöjt på och sänker deras bolagsskatt. Den sänkta bolagsskatten ger cirka 3 miljarder mer i vinst till de fyra storbankerna och lika mycket mindre till gemensamma verksamheter som vård, skola och omsorg.
Vi betalar också genom att bankernas marginaler på bolånen är högre än de någonsin har varit sedan Finansinspektionen började granska dem. Det är pengar som hårt belastade bostadsägare har jobbat ihop. För en bostadsägare med ett miljonlån rör det sig om mellan 5000 och 10 000 kronor per år. Det har sagts att dessa marginaler behövs för att kapitalisera bankerna, men nu visar det sig att bolånekunderna i stor utsträckning betalat till en enorm aktieutdelning åt bankägarna.
Men det räcker inte med det. Genom att skattebetalarna garanterar bankernas verksamhet lånar bankerna själva billigare på marknaden. Deras långivare vet att staten inte tillåter att bankerna går omkull och att skattebetalarna kommer att finansiera eventuella förluster. Enligt Riksbanken tjänade bankerna cirka 30 miljarder kronor per år på garantin mellan 2002 och 2010. Och inget tyder på att det inte skulle röra sig om mindre pengar i dag.
Staten bygger ett skyddsnät runt bankerna med olika former av garantier, insättningsgaranti, krisfond och en stor valutareserv på Riksbanken. Därigenom slipper bankernas ägare ta ansvar för riskabel verksamhet. Riksbanken har dessutom nyligen beslutat att valutareserven ska utökas med 100 miljarder ifall bankerna kommer på obestånd, något som ökar statskulden med 100 miljarder. Bankägarna vet att allt är garanterat och skyddat.
De fyra stora affärsbankernas ägare har avkastningskrav på uppåt 15 procent. Det leder till en riskabel och spekulativ verksamhet. Vinsten är det alltid de som tar hand om, men förlusterna lämnar de över till skattebetalarna.
Det behövs en annan väg. Vänsterpartiet menar att staten inte ska garantera bankernas spekulativa verksamhet. Vi menar också att bolånekunderna genom regeländring ska få en lägre ränta på sina bolån. Dessa två förslag är följande:
• Inför en bankdelningslag. Bankerna ska genom lagstiftning tvingas separera sin verksamhet i två delar. Den första delen är den spekulativa verksamheten med stora risken, den andra delen är den samhällsnyttiga in- och utlåningen till hushåll och företag som vi behöver se till fungerar. På så sätt kan samhället och skattebetalarna skydda den senare, utan att behöva garantera spekulation och risktagande. Det skulle sätta en press på bankerna att agera mer ansvarsfullt och det skulle minska deras enorma vinster.
• Ålägg bankerna att erbjuda bolånekunden ett låneavtal som utgår från reporäntan. Den utgör då ett golv för bankens och kundens förhandling. Därefter ska de eventuella påslagen redovisas för sig, det vill säga de påslag som banken och kunden kommer överens om. Påslagen ska vara redovisade så att kunden tydligt ser vad som är bankens egen upplåningskostnad och vad som motsvarar bankens vinst, samt eventuellt andra överenskomna påslag.
Kunden kan då se vad lånet kommer att kosta och varför. Det blir tydligt vad bolånekunderna betalar för och de kan lättare jämföra bankerna med varandra. Få kommer troligtvis vilja betala en avkastning på 15 procent till bankens ägare. En liknande modell finns i dag i Finland.
Samhället behöver bankverksamhet. Men vi behöver inte banker med övervinster och spekulation som riskerar leda till kriser. Det är dags att ta politiskt ansvar. Att staten garanterar privat näringsverksamhet eller subventionerar den är inte rimligt. Bankerna måste stå för sina egna kostnader och spekulationen minska.
ULLA ANDERSSON (V)
Går även att läsa här: Svenska Dagbladet