Författare: gavleborg

Runt om i landet och i vårt län splittras familjer och tonåringar utvisas. Efter omfattande protester runt om i landet och i Gävleborg så trodde vi att tonårsutvisningarna tillfälligt stoppades. Dock visar det sig att Ulf Kristerssons ord inte var värda något alls, tonåringar som redan fått utvisningsbeslut ska ut ur landet oavsett konsekvenser. Vad som kommer hända med de som inte fått sina beslut är fortfarande oklart.

Sverigedemokraternas inhumana utvisningspolitik, som tyvärr Kristdemokraterna, Moderaterna och Liberalerna väljer att låta styra, drabbar såväl individer, som familjer och samhället hårt. Anställda i vården och omsorgen som verkligen behövs för patienters och äldres behov liksom kollegorna de jobbar med utvisas eller riskerar att utvisas. Likaså de som jobbar i företagen i länet med lön enligt kollektivavtal riskerar att utvisas då de lönenivåerna av SD och regeringen inte anses vara så höga så man kan försörja sig. Människor som jobbar, sliter och bidrar till samhällsbygget riskerar alltså att utvisas och om inte de utvisas eller hela familjen utvisas så kan deras tonårsbarn göra det. Med de politiska värderingar som nu styr far människor verkligen illa.

Vi i Vänsterpartiet Gävleborg och partiföreningarna i länet arbetar för att humana värderingar ska styra politiken och därför att de inhumana kompetens- och tonårsutvisningarna stoppas. Och att de redan beslutade tonårsutvisningarna avbryts och omprövas. Vi vill därför också uppmana länets kommuner att skriva till regeringen om att stoppa dem som andra kommuner i landet har gjort.

Vänsterpartiet Gävleborg

Jag vet inte hur många gånger jag hört samma formulering de senaste åren: “Det är läget i världen.”

Det sägs nästan som en naturlag. Som vädret. Något vi bara måste acceptera.

Elpriserna stiger, det är läget i världen.

Bränslet blir dyrare, det är läget i världen.

Matkassen kostar plötsligt flera hundra kronor mer, det är läget i världen.

Men ibland undrar jag: är det verkligen världen vi betalar för, eller är det någon annans marginaler?

Jag tänkte på det senast jag stod vid en bensinpump. Dagen innan hade nyheterna rapporterat om USA och Israels attack mot Iran och mycket riktigt, priset vid pumpen hade gått upp igen.

Det märkliga är att bensinen redan låg där i marken. Den var redan inköpt. Redan transporterad. Redan betald av bolaget.

Ändå steg priset över en natt.

Det säger något om hur vårt system fungerar. Priserna sätts inte bara efter vad något kostar, utan efter vad man tror att människor är beredda att betala. Inte helt konstigt i sig men hur rimligt blir det när det kommer till saker vi inte kan avstå?

Samma sak ser vi med elen. Sverige producerar ofta el till relativt låga kostnader, men hushållen får ändå räkningar som får folk att fundera på om de ska våga sätta på elementet. Skillnaden mellan kostnad och pris försvinner inte i tomma intet. Den blir vinst någonstans.

Och i matbutikerna? Där märks det kanske mest i vardagen. Den där matkassen som brukade kosta 800 kronor kan plötsligt landa på över tusen. Samtidigt läser man om rekordvinster i delar av livsmedelsbranschen.

Det är inte så att företag aldrig får höja priser. Självklart påverkas ekonomin av krig, konflikter och osäkerhet.

Men det finns en sak som skaver.

Riskerna delas inte.

När världen blir osäker får konsumenterna betala direkt. Priserna justeras upp nästan omedelbart. Men när kostnader sjunker igen, då går det märkligt nog mycket långsammare åt andra hållet, om alls.

Det är som om systemet bara fungerar i en riktning.

Det är också därför vi i Vänsterpartiet ofta är kritiska när miljardärer och stora bolag får ännu mer makt över centrala delar av ekonomin. Det handlar inte om att någon lyckats i livet. Problemet uppstår när så mycket ekonomisk makt koncentreras till så få händer.

För då kan oron i världen snabbt bli en affärsmöjlighet.

Medan vanliga människor sitter hemma och försöker få lönen att räcka till både elräkning, bensin och mat.

När världen skakar borde vi kanske prata mer om solidaritet och hur risker ska delas. I stället verkar systemet ofta fungera så att osäkerheten sprids nedåt – och vinsterna uppåt.

Och det är nog därför många känner att något inte riktigt stämmer, varje gång någon säger:

“Det är läget i världen.”

//Joel Nordkvist, distriktsordförande för Vänsterpartiet Gävleborg

Möteslänk: Anslut här! 

Vänsterpartiet Gävleborgs valledning bjuder in till ett digitalt peppmöte för alla medlemmar och sympatisörer i Gävleborg. Vi får också besök av vår EU-parlamentariker och tidigare partiordförande Jonas Sjöstedt. 

Vänsterpartiet Gävleborg har nu fastställt sina kandidatlistor till höstens val till regionfullmäktige och riksdag. Beslutet fattades vid distriktets valkonferens under helgen.

Med stark förankring i länets kommuner och en bred representation av kandidater presenterar Vänsterpartiet Gävleborg ett lag med erfarenhet, engagemang och framtidstro. Vänsterpartiet går till val på en ny riktning för Sverige och Gävleborg med sänkta kostnader, fler jobb, en tryggare vardag och ett rättvist och hållbart samhälle. Vi vill satsa sjukvården, bland annat genom att stärka kontinuiteten och kvaliteten i vården. Politiken ska vara på folkets sida.

Vi är stolta över att kunna presentera listor med kompetenta och engagerade kandidater från hela länet. Nu ser vi fram emot en valrörelse där vi sätter jämlikhet och välfärd främst.

Riksdagslista

1. Samuel Gonzalez Westling, Hofors
2. Charlotta Lagnander, Gävle
3. Joel Nordkvist, Hudiksvall
4. Susan K Persson, Ovanåker
5. Zaradesht Bekir, Sandviken
6. Isabella Bexell, Gävle
7. Olle Jonsson, Hudiksvall
8. Petra Modée, Nordanstig
9. Sophie Dahlberg, Ljusdal
10. Kristina Sjöström, Gävle
11. Lars B Andersson, Bollnäs
12. Anton Larsson, Söderhamn
13. Martin Sund Svensson, Ockelbo
14. Ronnie Hammarstedt, Bollnäs
15. Ulrica Högbergh, Hudiksvall
16. Sebastian Grip, Bollnäs
17. Maritha Johansson, Gävle
18. Anna-Lena Vestin, Bollnäs
19. Jerker Svensson, Hudiksvall
20. Eva Blomberg Svensson, Bollnäs
21. Petter Bykvist, Nordanstig
22. Lars Eriksson, Sandviken
23. Kristofer Lövgren, Bollnäs
24. Cina Kedvall, Söderhamn

Regionfullmäktigelista

1. Ulla Andersson, Gävle
2. Anna-Lena Vestin, Bollnäs
3. Zaradesht Bekir, Sandviken
4. Alf Norberg, Hudiksvall
5. Petra Modée, Nordanstig
6. Kristina Sjöström, Gävle
7. Susan K Persson, Ovanåker
8. Victoria Lindström, Hofors
9. Oliver Melander, Gävle
10. Lasse Langeborg, Gävle
11. Jerker Svensson, Hudiksvall
12. Jonna Grip, Bollnäs
13. Lars B Andersson, Bollnäs
14. Eva Blomberg Svensson, Bollnäs
15. Maritha Johansson, Gävle
16. Sophie Dahlberg, Ljusdal
17. Jonna Jonsson, Bollnäs
18. Håkan Svensson, Sandviken
19. Anton Larsson, Söderhamn
20. Sebastian Grip, Bollnäs
21. Maria Lindroth, Sandviken
22. Martin Sund Svensson, Ockelbo
23. Ylva Lindgren, Gävle
24. Gabriella Eidhagen, Hofors
25. Rosa Hilda Moza, Gävle
26. Daniel Didricksson, Bollnäs
27. Cina Kedvall, Söderhamn
28. Petter Bykvist, Nordanstig
29. Alexander Eidhagen, Hofors

Samuel Gonzalez Westling är tacksam över förtroendet att toppa riksdagslistan i höstens val och säger:

– Sverige behöver en ny inriktning, vi måste sänka hushållens kostnader. Vi behöver en ny politik för att få fler jobb, en trygg vardag och ett rättvist, säkert och hållbart samhälle. Kort sagt: det är dags att folk känner att politikerna som styr för en gångs skull är på deras sida. I höst byter vi ut den här regeringen.

Ulla Andersson, som toppar listan till regionfullmäktige i hösten val, är också både glad och tacksam över att ha fått Gävleborgsvänsterns förtroende att stå som etta på listan. 

– Gävleborg behöver en politisk ledning som vill satsa på att utveckla vården och arbetsvillkoren i den. Vården på regionens hälsocentraler behöver förstärkas och utvecklas. I det arbetet ska personalen och patientorganisationer involveras, säger Ulla Andersson som är tacksam och glad över förtroendet att få toppa regionlistan.