Kvinnors makt över sin egen kropp – en mänsklig rättighet
Var tredje kvinna har erfarenhet av våld från en man hon lever eller levt i en nära relation med. Varje minut dör en kvinna på grund av komplikationer i samband med graviditet eller förlossning.
Internationella kvinnodagen ger oss tillfälle att reflektera över vad kvinnorörelsen och den feministiska kampen betytt och betyder för samhällsutvecklingen. Att synliggöra och förändra de samhällsstrukturer som överordnar män och underordnar kvinnor, är en nödvändig kamp för mänskliga rättigheter och demokrati. Om kvinnor inte ges rätt att bestämma över sina egna kroppar, begränsas också deras möjligheter att utöva sina politiska och medborgerliga rättigheter.
Kvinnors makt över sin egen kropp – en mänsklig rättighet
Var tredje kvinna har erfarenhet av våld från en man hon lever eller levt i en nära relation med. Varje minut dör en kvinna på grund av komplikationer i samband med graviditet eller förlossning.
Internationella kvinnodagen ger oss tillfälle att reflektera över vad kvinnorörelsen och den feministiska kampen betytt och betyder för samhällsutvecklingen. Att synliggöra och förändra de samhällsstrukturer som överordnar män och underordnar kvinnor, är en nödvändig kamp för mänskliga rättigheter och demokrati. Om kvinnor inte ges rätt att bestämma över sina egna kroppar, begränsas också deras möjligheter att utöva sina politiska och medborgerliga rättigheter.
Könsrelaterat våld beror på den ojämlika könsmaktordningen i samhället, där män utövar makt över kvinnor och deras kroppar. Det förekommer i alla länder och i alla samhällsklasser. Men kvinnor i fattiga länder eller länder i konflikt är ofta extra utsatta genom att det saknas rättsligt skydd. Under krig används också våldtäkt mot kvinnor och barn som ett strategiskt vapen.
När det gäller mödradödlighet och SRHR – sexuell- och reproduktiv hälsa och rättigheter, finns det stora skillnader mellan olika länder och olika delar av världen. Ett av FN:s millenniemål är att minska mödradödligheten med tre fjärdedelar fram till 2015. Sen 2000 har dock ingen förändring skett. Det dör fortfarande över 500 000 kvinnor varje år i samband med graviditet eller förlossning. De allra flesta är unga fattiga kvinnor i utvecklingsländerna. 70 000 dör direkt till följd av en osäker abort.
Sverige ligger bra till. Här är mödradödligheten knappt mätbar. Detta tack vare vår rikedom, med en utbyggd välfärd och bra och tillgänglig mödravård och kvinnohälsovård. Men också tack vare lagar och reformer som drivits fram genom kvinnors kamp. Några viktiga milstolpar är tillgång till preventivmedel 1953, sexualundervisning i skolan 1955 och fri abort 1975.
Jämställdhetsperspektivet måste genomsyra all politik, men saknas i regeringens biståndspolitik. Vänsterpartiet kräver att de två huvudperspektiven i utvecklingspolitiken, fattiga människors perspektiv och rättighetsperspektivet, skall kompletteras med ett tredje – jämställdhet.
Vänsterpartiet vill att minst 10 % av det svenska biståndet skall användas till arbete med SRHR. Alla kvinnor, var man än bor, måste få rätt att bestämma över sina egna kroppar, sin sexualitet och om och när man vill ha barn. Alla kvinnor måste få tillgång till preventivmedel, sexualundervisning och kvinnosjukvård. Rätten till fria och säkra aborter är en kamp som måste drivas hårt i EU och internationellt. För kvinnors liv och hälsa, för fattigdomsbekämpning, för demokrati och mänskliga rättigheter.
Vänsterpartiet Gävleborgs distriktsstyrelse
Marita Engström, Gävle
Alf Norberg, Hudiksvall
Anna-Maria Fossell Mörk, Bollnäs
Elisabeth Swedman, Iggesund
Anita Walther, Gävle
Ann-Renée Forsström, Bollnäs
Yvonne Oscarsson, Ljusdal
Lasse Langeborg, Gävle
Ulla Andersson, Gävle