Majoritetsbudgeten i regionen för 2018
Region Gävleborgs budget för 2018 är antagen
Utifrån vår valplattform har vi förhandlat fram gemensamma politiska prioriteringar tillsammans i majoriteteten. Det är framförallt dessa som legat till grund för regionens budget för 2018 som antogs på Regionfullmäktige 15 juni.
Majoriteten (S, MP, C och V) har i budgetprocessen stött och blött hur vi ska förverkliga de vackra orden ”hela Gävleborg ska leva och utvecklas”. Om man tittar på regionens verksamhet så finns vi på plats på många orter, framförallt genom våra 43 hälsocentraler och kollektivtrafiken. Vi är stolta över att vi 2018 satsar än mer på tillgänglighet till kollektivtrafiken genom fortsatt satsning på närtrafik (kompletterande trafik där ordinarie kollektivtrafik inte kan erbjudas) och på en fortsättning på det av V initierade projektet samåkning. Vi hade hoppats på avgiftsfri kollektivtrafik tom 19 år men det finns inte med i budget 2018 pga att alla kommuner inte är med på att medfinansiera (Region Gävleborg skulle stå för den större delen av kostnaden). Vi ska dock fortsätta att driva frågan och bjuder härmed in kommunpolitiker med ansvar eller intresse för kollektivtrafik till en träff angående strategi för avgiftsfri kollektivtrafik tom 19 år den 15 oktober, återkommer om det.
Vi ska inte bara klaga på att staten centraliserar sina myndigheter till Stockholm utan vi ska föregå med gott exempel och utreda hur vi kan få ännu större spridning på våra verksamheter. För att återgå till hälsocentraler är en annan stor fråga i budget ”befolkningsnära vård”, vilket innebär att vi vill utveckla primärvården för att i den i större utsträckning ska finnas på plats i hela länet (de privata hälsocentralerna är idag koncentrerade till vissa centralorter) men primärvården ska också utvecklas för att kunna utföra en större del av den vård vi behöver. Den här utvecklingen är kanske särskilt viktig för mulitsjuka äldre som har många kontakter med vården, en sammanhållen vård med närmaste hälsocentral som samordnare skulleunderlätta deras liv betydligt.
Ökad tillgänglighet får vi också genom en fråga som vi i V särskilt prioriterat att få med i budget – utveckling av e-hälsa. Ni har kanske hört om hur privata e-hälsocentraler (där all kontakt sker på distans) skrivit ut antibiotika i onödan och ännu värre – utan säker diagnos och hur de drar in stora summor från landsting i hela Sverige. E-hälsa är inget vi kan eller vill bli av med men här, liksom i hela välfärden, är det viktigt att vi utvecklar bra offentliga alternativ. E-hälsa är inte för alla i alla situationer utan ett komplement i hälso- och sjukvården, ett sätt att se till att människor kontaktar vården i tid (tröskeln minskar när man slipper åka och köa) och ett sätt att undvika onödigt resande och onödig trängsel i väntrummen. Är man fördomsfull kan man uttrycka det som att 20-40-åringar i högre utsträckning kommer att använda e-hälsolösningar och därmed får personalen mer tid till att fokusera på de med störst behov – t ex äldre och multisjuka. Vår budget är inte så konkret men vi har tydliga formuleringar att lutar vi oss mot när vi jobbar vidare för att konkretisera e-hälsan. Om vi får bestämma vill vi att Region Gävleborg öppnar en e-hälsocentral och att pengar avsätts till funktionen e-hälsosamordnare med mandat och kunskap.
Allt är ju inte hälso- och sjukvård och vi vill naturligtvis att färre ska behöva ha kontakt med den. Vi har drivit frågan om att införa Folkhälsofonder sedan majoriteten bildades. Utredandet har tagit tid men under 2018 ska de äntligen vara på plats. Arbetsnamnet är Sociala investeringar och ramen satt till 1,5 miljoner kronor. Öppet för organisationer, inklusive kommuner, att söka för verksamhet som gynnar social hållbarhet.
Ta personalpolitik och arbetsmiljö ett steg längre
Majoriteten har utökat personalförmåner som tillgång till friskvård, kollektivtrafikkort mm. Vi är också naturligtvis överens om att vi snarast måste se till att ”hygienfaktorer” som att personalen ska få ut sin semester och få sina fem kompetensdagar vardera måste säkerställas. Men vi kan inte nöja oss med detta utan måste visa att vi vill vara en nytänkande och flexibel arbetsgivare med insikt om den på många håll extrema arbetsbelastning som finns inom hälso- och sjukvården. Det skulle kunna handla om försök med självstyrande grupper på t ex avdelning med högst antal överbeläggningarna eller försök med nya arbetstidsmodeller. Även här finns många formuleringar som vi kan stödja sådana satsningar på, även här börjar arbetet med att förverkliga budget efter själva budgetbeslutet eftersom få saker formuleras konkret i budget. Mer konkret har vi dock lovat att:
– Öka andelen tillsvidareanställda i de egna verksamheterna
– Ha konkurrenskraftiga löner och ersättningar. För sjätte året i rad görs en fortsatt satsning på sjuksköterskornas löner, 2018 motsvarar satsningen 11 miljoner. Därutöver ska 20 miljoner kronor satsas på att höja ersättningen till undersköterskor och sjuksköterskor som jobbar på obekväm arbetstid
En intressant formulering från budget när vi diskuterar hur att vi vill bli av med otyget New Public Management är: Chefer och medarbetare ska ges tid, kunskap och redskap att arbeta med verksamhetsutveckling. Ett modernt ledarskap engagerar, lyssnar aktivt och visar tillit i förhållande till medarbetarna. Styrningen av verksamheterna i Region Gävleborg ska utvecklas starkare i riktning mot en professionsstyrning där yrkesetiken styr och vägleder personalens agerande, inte administration och detaljregleringar. Detta stärker yrkenas status, tillvaratar kompetensen och frigör yrkesetiken. De välfärdsprofessionellas kompetens och yrkesetik ska tas bättre tillvara. Medarbetarna och deras fackliga organisationer ska visas större tillit i såväl utvecklings- som kvalitetsarbetet.
Det finns mycket att skriva om budgeten men har begränsat det till frågor vi prioriterat. För er som vill läsa mer så finns budgeten i sin helhet här: https://www.regiongavleborg.se/Om/Ekonomi/samhallsbygget—budget-2018/
Länk till artikelutdrag från Xtra RÖTT:
