Svenskt Näringslivs Jan Peter Duker vill inte att fackföreningar ska kunna använda den grundlagsskyddade rätten att kräva kollektivavtal med hjälp av blockad (Ljusnan 8 februari). Utspelet är en del i en kampanj för att försvaga ditt och mitt inflytande på jobbet.

Majoriteten av alla arbetare i Sverige omfattas av kollektivavtal. De som jobbar på Hennes & Mauritz, de som jobbar på Konsum, och de som jobbar på Ljusdals kommun.

  

Svenskt Näringslivs Jan Peter Duker vill inte att fackföreningar ska kunna använda den grundlagsskyddade rätten att kräva kollektivavtal med hjälp av blockad (Ljusnan 8 februari). Utspelet är en del i en kampanj för att försvaga ditt och mitt inflytande på jobbet.

 

Majoriteten av alla arbetare i Sverige omfattas av kollektivavtal. De som jobbar på Hennes & Mauritz, de som jobbar på Konsum, och de som jobbar på Ljusdals kommun.

 

Kollektivavtalet är överenskommelsen mellan arbetare och seriösa arbetsgivare. Det innehåller regler för löner, arbetsvillkor och arbetstider. Modellen innebär att arbetsgivarna och löntagarna kommer överens, istället för att Sveriges riksdag ska stifta lagar för arbetsmarknaden som i många andra länder. Vårt system är smidigt och lätt att anpassa efter olika branscher och arbetsplatser. Det gynnar både arbetare och arbetsgivare.

 

Avtalet är en garanti för att arbetarna inte ska konkurrera med lönen och bjuda under varandra. Det är samtidigt en garanti för arbetsgivaren att konkurrenten inte kan anställa personal billigare. Kollektivavtalet gäller även de som inte är medlemmar i facket eftersom det inte ska vara billigare för arbetsgivaren att anställa dem.

 

Ljusskygga arbetsgivare som har något att dölja vill naturligtvis inte ge facket insyn. Därför bidrar också kollektivavtalen till ordning och reda på arbetsmarknaden och en sund konkurrens mellan företag.

 

Varje år tecknar facket tusentals avtal som ger både företagare och löntagare bra villkor. Det är ovanligt att frågan om kollektivavtal leder till konflikt. Men vår grundlag ger facket rätt att agera för att arbetsgivaren ska teckna kollektivavtal.

 

De senaste månaderna har fackliga blockader uppmärksammats i media. Den som fått mest publicitet rör en salladsbar i Göteborg där ägaren vägrar teckna kollektivavtal. I samband med en legitim facklig konflikt har borgerliga politiker och Svenskt Näringsliv startat en kampanj mot facket. Ett av deras krav är att facket inte ska få kräva kollektivavtal om det inte finns medlemmar på arbetsplatsen. Men ett sådant resonemang leder till att arbetsgivare som vägrar anställa medlemmar i facket skulle kunna slippa teckna avtal och kan konkurrera mot andra företag med lägre löner. Det vore helt vansinnigt.

 

Kollektivavtalet är en trygghet för alla, även de som inte är medlemmar i en fackförening. Avtalet är extra viktigt i branscher med låga löner och otrygga anställningar. En sådan bransch är hotell- och restaurangbranschen. Därför är kampen för kollektivavtal på en salladsbar i Göteborg viktig för alla som jobbar på restaurang i hela landet. I förlängningen är det viktigt för alla arbetare.

 

Vi behöver inte gå långt tillbaka i tiden för att komma till ett Sverige där arbetarna förväntades stå med mössan i hand, buga och hålla käft. Där människor kunde avskedas på stående fot, utan förklaring. Ett Sverige där varje försök till organisering eller krav på löner möttes med trakasserier och svartlistning av arbetare. Att inte vilja ha tillbaka detta är vad kampen för kollektivavtal handlar om.

Ulla Andersson

Uppdaterades: 29 jun 2007