Medborgare och företag ska ha rätt att enkelt få del av den offentliga servicen, oavsett om man bor i tätort eller på landsbygden. Därför föreslår vi i vår kommande budget att det runt om i landet skapas lokala servicekontor där man bland annat kan nå samhällets service.

I helgen träffas landsbygdsriksdagen för att diskutera landsbygdens framtid och möjligheter. Ett centralt problem som måste lösas är att den offentliga servicen under lång tid stegvis har monterats ned, för att under de senaste åren försvinna allt snabbare. Klyftorna mellan stad och land växer. På många håll i landet måste man resa miltals för att få hjälp av en tjänsteman med viktiga frågor.

Vänsterpartiet menar därför att det behöver byggas upp kompletta servicekontor i varje kommun dit man ska kunna gå för att nå statlig, kommunal och privat service. Som ett första steg föreslår vi att Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och andra statliga myndigheter tillsammans med delar av kommunernas service, samlas i en enda organisation på lokal nivå. Det skulle ge en bättre service för alla dem som bor utanför de större städerna. Dessutom innebär det minskade kostnader genom ökad samverkan och att man kan dela på lokalerna.

Till att börja med behöver regeringen se till att de statliga myndigheterna samarbetar över myndighetsgränserna och med kommunerna. På sikt vill vi även att organisationer och privata aktörer ska kunna ges möjlighet att ingå i servicekontoren. Så kan den kommersiella och offentliga servicen tillsammans stärka landsbygden.

Vi satsar i vår kommande budget 150 miljoner kronor på försöksverksamhet med servicekontor, vilka sedan ska permanentas. Förutom servicekontoren kommer det i Vänsterpartiets budget bland annat att finnas satsningar på stora investeringar i bättre infrastruktur såsom ökat vägunderhåll, tjälsäkring av vägar, utbyggnad av biodrivmedel och järnvägsinvesteringar för att förbättra för landsbygden.

Även på högre instans behövs det mer samordning för landsbygden. Regeringens ansvar för landsbygds- och regionalpolitik ligger idag utspritt på flera departement. Det är olyckligt. Vi menar att en bättre samordning av alla politikområden som rör landsbygdens utveckling borde vara en självklarhet. För att se helheten i förslagen och hur de påverkar landsbygden föreslår vi att alla frågor som berör landsbygds- och regionalpolitiska frågor samordnas i Regeringskansliet.

I längden är det ohållbart att inte se landsbygden och de mindre orternas behov. Det ska finnas service och möjligheter i hela Sverige, det tjänar alla på.

Idag träffas vänsterpartiets kommunpolitiker från hela landet i Stockholm för att prata om kommunekonomi och vinster i välfärden. Just nu håller Jonas Sjöstedt öppnings tal om det politiska läget i Sverige idag.

”Det är viktigt att vi blir tydligare med att vår politik faktiskt fungerar.” Säger Xamuel Halvars Distriktsordförande V Gävleborg, deltagare.

Cloettas styrelse har beslutat om nedläggning av godisfabriken i Gävle. De
anställda har under våren kämpat för att fabriken skulle vara kvar men
dagens nedläggningsbeslut innebär att produktionen flyttas till Slovakien.

– Jag är mycket besviken över Cloettas beslut och jag känner med de
anställda. Fabriken har varit lönsam, inte minst eftersom de anställda
genom åren ställt upp för företaget, men ägarna vill uppenbarligen tjäna
ännu mer pengar genom att flytta produktionen till ett låglöneland, säger
Ulla Andersson, riksdagsledamot (V) från Gävle.

Det har även framkommit att en svensk AP-fond har investerat i ett av de
riskkapitalbolag som äger företaget. Det innebär i praktiken att svenska
pensionspengar bidragit till flytten.

– Det är djupt osmakligt att våra pensionspengar används på det här sättet.
Det krävs en större diskussion om hur AP-fonderna agerar, vad de ska
investera i och hur de ska använda sitt ägande. Samtidigt visar
nedläggningen att det finns ett behov av att se över företags sociala
ansvar. I flera europeiska länder finns det intressant lagstiftning som
ställer krav på företag. I Cloettas fall förutsätter jag att de tar ansvar
för situationen och erbjuder de anställda till exempel
utbildningssatsningar, avslutar Ulla Andersson.

För ytterligare information:
Ulla Andersson (V), ekonomisk-politisk talesperson, 070 – 237 99 91
Vänsterpartiets presstjänst, 070 – 620 00 64

Finansinspektionen har i dagarna kommit med en rapport som visade att bolån är bland det mest lönsamma man kan hålla på med i svensk näringsverksamhet. Med andra ord visar det också på bankernas girighet. Bolånen ger bankerna en avkastning på 22 procent på eget kapital mot övrig bankverksamhet på 10-13 procent. För en genomsnittlig bolånekund i Stockholm motsvarar det ett påslag på 6 000 kronor per år.

Men på den politiska arenan är det liten aktivitet. Förslagen till förändring har varit få, nästan obefintliga. Vänsterpartiet vill ändra på det och stärka bolånekundernas ställning.

Förra året gjorde Sveriges fyra storbanker en vinst på cirka 60 miljarder eller 250 miljoner kronor om dagen. Bolånekunderna har direkt bidragit till ökningen genom att bankerna har tagit ut överpriser av dem.

Bolånekunderna är i dag helt utlämnade till den godtyckliga räntenivå som bankerna sätter för att upprätthålla sin avkastning. Kunderna måste få större makt över sina boräntor. Vänsterpartiet har som enda parti en rad förslag som kraftigt skulle påverka och förbättra bolånekundernas ekonomi. Det går att ändra på det om den politiska viljan finns.

1. Bankerna ska genom föreskrifter åläggas att erbjuda kunderna ett låneavtal som utgår från reporäntan. Reporäntan utgör golv för bankens och kundens förhandling. Låneformen ska erbjudas alla bolånekunder och strikt hålla sig till reproräntan. Därefter ska de olika eventuella påslagen redovisas för sig, det vill säga de påslag som banken och kunden kommer överens om. I avtalet måste banken redovisa sina olika påslag, uppdelat så att kunden mycket tydligt ser bankens egen upplåningskostnad och det påslag som motsvarar vinsten samt eventuellt andra överenskomna påslag. Kunden kan då se vad lånet kommer att kosta och varför, de kan ifrågasätta bankernas påslag och därmed pressa sina bolånekostnader.

2. Banken ska, när kunden begär det, redovisa den senaste månadens räntenivåer för tremånadersräntan som banken avtalat med kunderna. Det ger kunden ett bättre beslutsunderlag.

3. Det ska vara obligatoriskt för bankerna att redovisa sina bolånemarginaler och förklara sina påslag för Finansinspektionen.

4. Finansinspektionen bör få i uppdrag att se över hur kostnaderna för att lösa ut ett lån i förtid kan pressas för kunden. Vi menar att bankernas nuvarande höga avgifter är orimliga. Bankerna bör endast kunna få täckning för sina egna kostnader vid lån av lösen i förtid.

5. Rabatter ska inte få tas bort utan att kunden meddelas i god tid. Det ger möjligheter för en ny förhandling som kan förlänga rabatten och därmed pressa lånekostnaderna.

Med dessa förslag skulle många personer få bättre möjligheter att påverka sina boendekostnader, få större inflytande över sina bolån och en bättre privatekonomi. Bankernas aktieägare skulle istället bli lite fattigare. Det kan Vänsterpartiet leva med.