Ett rättvist miljöutrymme – Vilka värderingar ger vi våra barn? Två exempel på vår självgodhet
Exempel 1
Det är säkert inte något nytt att Jordens resurser är ändliga och att världens miljöproblem är ojämnt lokaliserade. Vi har dock inte särskilt ofta funderat så mycket på att vi i västvärlden hela tiden bara tagit för oss av det vi tyckt att vi behövt, utan att tänka oss för det minsta. Nå, världen förändras nu snabbt när det gäller utveckling och konsumtion. Det är inte bara västvärlden som har en utvecklad samhällsekonomi. I Asien, närmare bestämt i Kina, Indien, Korea, Indonesien m fl länder utvecklas nu ländernas ekonomier i en rasande fart. I Kina har man en BNP som ligger över 10 % per år, att jämföras med vårt land där BNP ligger kring 3—4 % per år.
Ett rättvist miljöutrymme – Vilka värderingar ger vi våra barn? Två exempel på vår självgodhet
Exempel 1
Det är säkert inte något nytt att Jordens resurser är ändliga och att världens miljöproblem är ojämnt lokaliserade. Vi har dock inte särskilt ofta funderat så mycket på att vi i västvärlden hela tiden bara tagit för oss av det vi tyckt att vi behövt, utan att tänka oss för det minsta. Nå, världen förändras nu snabbt när det gäller utveckling och konsumtion. Det är inte bara västvärlden som har en utvecklad samhällsekonomi. I Asien, närmare bestämt i Kina, Indien, Korea, Indonesien m fl länder utvecklas nu ländernas ekonomier i en rasande fart. I Kina har man en BNP som ligger över 10 % per år, att jämföras med vårt land där BNP ligger kring 3—4 % per år. Denna utveckling i Asien medför att befolkningen där får ekonomiskt utrymme att öka sin konsumtion så till den grad att den börjar lika den vi har i västvärlden. Och kom ihåg att i dessa länder bor närmare hälften av Jordens befolkning! Nu gäller det att vi alla börjar fundera på hur alla råvaror ska räcka till så många fler. Tidigare har gällt att en tredjedel av Jordens befolkning har använt sig av två tredjedelar av Jordens resurser och följaktligen har två tredjedelar av Jordens befolkning fått dela på den återstående tredjedelen av resurserna. Nu rubbas detta förhållande kraftigt. Kina efterfrågar stora kvantiteter av järn och koppar till sin tillverkningsindustri med den konsekvensen att världen dammsugs på metall, både som råvara men också som skrot och därför har priserna på metaller stigit kraftigt.
I flera av mina undervisningsgrupper har eleverna förfärat stirrat på mig när vi talat om detta fenomen och inte sällan säger de: "Men hur kan de tro att de ska kunna ta allt detta från oss?" Tanken är dels ny för dem, men det är också tydligt att ordet SOLIDARITET är ett okänt ord för dem och att de också anser att västvärldens befolkning på något sätt är förmer än andra av Jordens befolkningar och följaktligen så har vi på något sätt företrädesrätt till det som finns på Jorden.
Exempel 2
I vår utvecklade värld har vi dragit på oss ett enormt problem när det gäller avfallsprodukter av olika slag. Det kan vara sopor men också det som vi
släpper ut från fabriker, vid framställning av mat och vid transporter samt kärnkraftens slutprodukter, men också som ett resultat av vår el-konsumtion och vår energikonsumtion över huvud taget. I västvärlden har vi inte alltid hittat så bra lösningar på hur vi ska hantera allt det avfall som vi ger upphov till. Vi har forskat fram lösningar när det gäller utsläpp från bilar och uppvärmningsanläggningar, och det är ju bra, men räcker inte på långa vägar. Vi har kanske också när det gäller dessa framforskade lösningar inte alltid varit så generösa att gratis dela med oss av detta till länder där man inte har råd att själva bekosta dem. En stor skamfläck för västvärlden är vår export av olika miljögifter till fattiga länder. Vi vill inte själva riskera olyckor vid behandling och slutförvaring av dessa gifter, så vi "säljer" dem till fattiga länder men det är inte någon vanlig försäljning, för vi både levererar varan och ger dem pengar för att ta emot den. Tanken är att man i dessa fattiga länder har så dåligt ställt att man gladeligen tar emot miljögifterna utan att ha resurser att handskas med dem. Dessa gifter blir alltså en miljökatastrof i mottagarländerna, en katastrof som inte skulle ha uppstått om vi själva med vår teknologi tagit hand om dem. Länder i bl a Afrika är mottagare. Vi vet ju att här har man även stora problem med krig, svält och AIDS-epidemier.
Återigen en episod i en av mina undervisningsgrupper: Vi diskuterade det moraliska dilemma som vår giftexport ger upphov till. Plötsligt säger en elev: "Ja, men det är väl bra att vi skickar iväg detta. Då kommer de där svartingarna ju att dö av både gifterna och AIDS och kanske svält och då slipper vi ju skicka biståndspengar dit!" Vad säger man? "No comments" är inte acceptabelt. Men jag inser att vi i Sverige har ett mycket stort arbete framför oss om vi ska kunna få våra barn att känna solidaritet med övriga världen. Men det är inte bara i de tankegångarna som det brister. Var finns synen på att alla människor är lika värda oavsett etnicitet, kön eller religion?
Sveriges riksdag ska ta fram en ny skollag – en ny skola. Från Vänsterpartiets sida måsta vi driva hårt att i den nya skolan ska man arbeta med värdegrundsfrågor på ett helt annat sätt än tidigare! Skolans ansvar för fostran måste utökas från att "bara" fostra demokratiska medborgare till att fostra demokratiska och solidariska medborgare. Annars dröjer det inte länge förrän vi börjar kriga mot varandra om naturresurser och rätten till en god miljö.
Elisabeth Swedman
Miljöansvarig i Gävleborgs distrikt
