Skip to main content

Ett nytt år

Ett nytt år har rullat in, ett nytt år med en borgerlig regering. Man kan säga mycket om den men ett erkännande ska de få; de är snabba med sina förändringar. Det är väl nästan det enda positiva som går att säga om högerregeringen.

På ett år har de genomfört över hälften av de skattesänkningar som moderaterna gick till val på 2002, och som efteråt kallades oansvariga och orättvisa av Reinfeldt. Till och med fördelningen av skattesänkningarna är mer orättvisa än de som Bo Lundgren planerade.

  

Ett nytt år har rullat in, ett nytt år med en borgerlig regering. Man kan säga mycket om den men ett erkännande ska de få; de är snabba med sina förändringar. Det är väl nästan det enda positiva som går att säga om högerregeringen.

 

På ett år har de genomfört över hälften av de skattesänkningar som moderaterna gick till val på 2002, och som efteråt kallades oansvariga och orättvisa av Reinfeldt. Till och med fördelningen av skattesänkningarna är mer orättvisa än de som Bo Lundgren planerade.

Två tredjedelar till den rikaste tredjedelen, det vill säga 200 miljonärer får en miljon vardera direkt ner i fickan när förmögenhetsskatten avskaffas. 60 % går till män och 40 % till kvinnor. Betala får vi alla göra, men framförallt de som haft oturen att bli sjuka, skadade eller arbetslösa.

Vi får dessutom ett otryggare samhälle när socialförsäkringarna och välfärden urholkas och klyftorna i samhället ökar. Samhället dras isär och grupper ställs mot varandra.

 

Kunde det se ut på något annat sätt kanske ni undrar? Låt oss visa på hur vi i Vänsterpartiet valt att använda statens inkomster i vårt förslag till statsbudget;

  • En tandvårdsreform där tandvården blir en del av högkostnadsskyddet
  • En tillgänglighetssatsning genom att 750 miljoner avsätts för att kommunsektorn ska kunna ta bort hinder i den fysiska miljön för funktionshindrade
  • Höjd grundpension på 500 kr/månad liksom en viss återställare för de pensionärer som fick sina pensioner sänkta under besparingarna på -90 talet
  • Pengar för en kraftig utbyggnad av äldreomsorgen. Vi vill ha verklig valfrihet, det vill säga att brukaren själv får bestämma över en del av den tid som beviljas och där fler kan få kvalitativ omsorg och vård.
  • Förskolegrupper på 15 barn/ grupp för de äldre barnen och 12 barn/grupp för de yngre. 5 000 nya jobb i förskolan och 10 000 nya jobb i skolbarnomsorgen så att 25 barn/grupp kan bli verklighet
  • En återgång till klasstorlekar som var innan de stora nedskärningarnas tid på -90 talet. 8 000 nya lärare anställs
  • En kraftig satsning på det sociala området. Psykiatrin får sina så kallade Milton pengar och missbruksvården byggs ut
  • Vi anslår pengar för att renovera och bygga om stora delar av miljonprogramsområdena så de blir moderna och energieffektiva. Samt pengar till nybyggnationer av hyreslägenheter och miljövänliga hus
  • En stor satsning på infrastruktur framförallt i järnväg och kollektivtrafik såväl i storstad som i glesare bygder, klimatsmarta investeringar
  • Återställande av A-kassan och sjukförsäkringen

 

Eftersom en del vill påstå att vi är ekonomiskt oansvariga, så kan det vara värt att tala om att Vänsterpartiets budgetförslag haft stora överskott hela planeringsperioden. Ekonomisk politik handlar om vilka problem man ser och hur dom ska lösas. Det handlar om hur vi vill att samhället ska organiseras och utvecklas. Vi vet att det är genom investeringar idag vi betalar morgondagens välfärd. Vi ser andra problem och lösningar. Vi har visat på en annan väg – politik gör skillnad.

 

Vänsterpartiet Gävleborgs distriktsstyrelse

Yvonne Oscarsson, Ljusdal

Ulla Andersson, Gävle

Alf Norberg, Hudiksvall

Marianne Persson, Hudiksvall

Leif Peterson, Söderhamn

Anna-Maria Forssell Mörk, Bollnäs

Marita Engström, Gävle

Torleif Bossen, Ovanåker

Elisabeth Swedman, Hudiksvall

Leif Bondesson, Gävle

Polisnärvaro i små kommuner

I Ockelbo genomfördes nyligen ett bankrån och det tog 50 minuter innan en polisbil kom till platsen. Den förklaring som framförts från polisledningen har varit att det var viktigare att försöka täppa igen flyktvägar eftersom rånarna redan lämnat platsen. Så kan det säkert vara men den otrygghet som uppstår när befolkningen vet att det inte finns någon polis i närheten ens vid ett större rån skapar självklart en stor frustration och oro. I Hofors genomförs en raid av fickstölder på skolor och trots att tjuvarna stannar kvar i Hofors en hel timme så väljer polisen att inte skicka en bil.

  

I Ockelbo genomfördes nyligen ett bankrån och det tog 50 minuter innan en polisbil kom till platsen. Den förklaring som framförts från polisledningen har varit att det var viktigare att försöka täppa igen flyktvägar eftersom rånarna redan lämnat platsen. Så kan det säkert vara men den otrygghet som uppstår när befolkningen vet att det inte finns någon polis i närheten ens vid ett större rån skapar självklart en stor frustration och oro. I Hofors genomförs en raid av fickstölder på skolor och trots att tjuvarna stannar kvar i Hofors en hel timme så väljer polisen att inte skicka en bil.

När närpoliserna försvunnit så har det framförts från ansvarigt polishåll att det ändå finns poliser i närheten. Det visar sig inte stämma i verkligheten. Polisdistriktet har svårt att få sin budget att gå ihop. Även om det utbildas poliser så behövs det pengar för att anställa dem. Både Hofors och Ockelbo är små kommuner befolkningsmässigt men även de har rätt till att veta att de har en chans att få stöd och hjälp av polis i samhället. Vare sig den vetskapen eller känslan finns idag.

Utifrån ovanstående vill jag därför fråga justitieminister Beatrice Ask:

Vad avser statsrådet vidta för åtgärder för att tillförsäkra att även kommuner av Hofors och Ockelbos storlek får en närvarande polis så att invånarna återigen kan känna trygghet?

En stor utmaning inför valet 2010

Vi i Vänsterpartiet måste övertyga väljarna om att vår miljöpolitik är bättre än Miljöpartiets. Alliansens miljöpolitik är ju egentligen inte en så stor utmaning, men Reinfeldt lanserar nu sitt parti som det ”Gröna blå partiet” i ett försök att fånga…kanske centerpartister(?)

  

 

 

En stor utmaning inför valet 2010

 

Vi i Vänsterpartiet måste övertyga väljarna om att vår miljöpolitik är bättre än Miljöpartiets. Alliansens miljöpolitik är ju egentligen inte en så stor utmaning, men Reinfeldt lanserar nu sitt parti som det "Gröna blå partiet" i ett försök att fånga…kanske centerpartister(?)

 

Vänsterpartiets miljöpolitik är ett trovärdigt alternativ. Vi måste akta oss för att föra en populistisk propaganda utan vetenskaplig grund, i motsats till flera av Miljöpartiets utspel. Vi får ingen trovärdighet om vi inte håller oss till sanningen eller föreslår åtgärder som inte går att genomföra utan att vårt land slutar att utvecklas när det gäller både välfärd och internationell konkurrens. Vänsterpartiet står inte för en tillbakagång i utvecklingen, utan för en utveckling under ansvarstagande för miljö och framtid.

 

Ett exempel på "felaktigt" sätt att tala emot kärnkraften är när man t ex talar om olika typer av strålning utan åtskillnad, alfa-, beta- och gammastrålning är helt väsensskilda och det är ett faktum att "vanligt" folk inte känner till skillnaderna, utan man tror bara att det är farligt. All radioaktivitet är farlig, men de olika typerna av strålning verkar på olika sätt och innebär mycket stor skillnad när det gäller energi och räckvidd. Och de är olika farliga. T ex är det inte farligt att ta i uran 235, som avger alfastrålning och som inte ens går genom huden. Däremot är alfastrålning farlig att inandas, t ex radongas, och kan orsaka lungcancer. Betastrålning kräver 1 dm tjock vägg för att hindra strålning, medan gammastrålning, som är elektromagnetisk strålning, kräver 1 m tjock betongvägg för att hindra strålning. Ett exempel på gammastrålning är den strålning vi utsätter oss för när vi genomgår en röntgenundersökning (fast då är dosen otroligt liten). Om vi talar om kärnkraften utan urskillning, så kommer vi inte att bli trovärdiga, speciellt inte hos kärnkraftsförespråkare.

 

Att bestämt hävda att vindkraft enkelt kan ersätta de 10 kärnkraftsreaktorer som är i drift är heller inte trovärdigt, eftersom vi behöver sätta upp vindkraftverk runt hela Sveriges kust för att ersätta en enda reaktor. När det gäller vindkraft måste man planera noggrant hur man skall kunna sätta upp anläggningarna på ett genomförbart sätt. T ex kan de upplevas som störande, varför de bör placeras på "bra" ställen. Vindkraft är en mycket bra energikälla, helt förnybar och den släpper inte ut några som helst föroreningar. Vi behöver dock utveckla metoder för att göra dem mer effektiva, då effekten i nuvarande typer inte alls är stor. Vi bör absolut satsa på vindkraft!

 

Jag tror att solceller för framställning av elektricitet skulle vara bra. Man (forskare) tror att om man har solceller med en sammanlagd yta som Vänerns så skulle man kunna uppfylla Sveriges el-behov. Tillsammans med befintlig vattenkraft. Enda nackdelen med solceller är att de inte är miljövänliga vid tillverkningen samt att vi inte har så mycket sol på vintern. Men de skulle kunna vara ett komplement!

 

Biobränsle som ved och pellets är också bra för anläggningar för uppvärmning av hus. Tyvärr har priset på skog ökat lavinartat under de senaste 2,5 åren, en ökning med ca 35 %!!! Vad detta beror på kan man ju spekulera i, men en trolig orsak är att man helt enkelt har sett en helt ny marknad att tjäna pengar på. TRÅKIGT att en omställningspolitik för miljön skall mynna ut i att man profiterar på människors önskan att bidra till en minskning av utsläpp koldioxid och svavel. Det kan ju också bero på att efterfrågan är större än tillgången just på grund av det ökade intresset för biobränslen, men var är de sk "energiskogarna" som man talade så varmt om under 1990-talet? Energiskogarna som odlas fram för att enbart försörja framställning av biobränsle.

 

Listan kan göras lång, men jag slutar här för denna gång…

 

Elisabeth Swedman

Miljöansvarig i Gävleborgs distrikt

 

 

Öppet brev till riksdagsledamöterna för s, m, fp, c och kd i Gävleborg

Med EU:s nya grundlag, Lissabonfördraget, sker en omfattande maktöverföring från medlemsländerna till EU-systemet. Riksdagens utredningstjänst har kommit fram till att EU:s makt ökar i cirka 100 fall. En sådan maktöverföring har vi inte varit i närheten av sedan Sverige blev medlem 1995. Vi kan på goda grunder hävda att EU med det nya fördraget är något helt annat än det EU som väljarna med knapp majoritet sa ja till i folkomröstningen 1994.

  

Öppet brev till riksdagsledamöterna för s, m, fp, c och kd  i  Gävleborg

 

Med EU:s nya grundlag, Lissabonfördraget, sker en omfattande maktöverföring från medlemsländerna till EU-systemet. Riksdagens utredningstjänst har kommit fram till att EU:s makt ökar i cirka 100 fall. En sådan maktöverföring har vi inte varit i närheten av sedan Sverige blev medlem 1995. Vi kan på goda grunder hävda att EU med det nya fördraget är något helt annat än det EU som väljarna med knapp majoritet sa ja till i folkomröstningen 1994.

 

EU blir allt mer lik en stat med utrikesminister och president. Polisiära och rättsliga frågor förs över till unionsnivån. EU blir i praktiken en militärallians på samma sätt som Nato då det skrivs in att medlemsländerna är tvungna att försvara varandra. Det aviseras att en stor armé med stark vapenkapacitet ska byggas upp för militära operationer runt om i världen. Det blir en gemensam gränspolis. Sociala tjänster görs till en handelsfråga och det blir svårt att hindra att stora privata bolag från andra länder köper upp viktiga delar av vår offentliga sjukvård och utbildningssektor.

 

Det borde vara självklart att en så stor maktöverföring som sker med Lissabonfördraget måste godkännas eller förkastas i en folkomröstning och inte via ett beslut i riksdagen. Särskilt som riksdagen inte kan sägas vara legitim att fatta beslut i frågan eftersom de EU-positiva partierna vägrade att diskutera frågan i senaste valrörelsen.

 

Regeringen och socialdemokraterna säger ofta att de vill ha en bred diskussion om EU bland medborgarna. Men det är bara med en folkomröstning som en sådan bred diskussion kan komma till stånd, det visar ju de två folkomröstningar som vi hittills haft om EU-frågan. Men de EU-entusiastiska partierna är väl rädda för att folket ska rösta "fel" som i EMU-folkomröstningen.

 

Med Lissabonfördraget förlorar riksdagen makt på mängder med politikområden. Bör inte en så stor maktöverföring avgöras i en folkomröstning? Om ni inte tycker att det behövs en folkomröstning, ser jag gärna att ni förklarar varför. Jag och säkert många väljare ser fram emot era svar.

 

Ulla Andersson

Vänsterpartiet och riksdagsledamot

Yvonne Oscarsson

Distriktsordförande,Vänsterpartiet Gävleborg