Vänsterpartiet har som krav i valrörelsen att 200 000 nya jobb ska tillskapas. Det innebär nya jobb där de behövs som mest. Förskolan har för stora barngrupper, hemtjänstens personal får stressa allt för mycket och lämna alltfler behov eftersatta, fler lärare behövs i skolan eftersom eleverna ska vara handledda av lärarna vilket kräver ytterligare resurser m.m.
Under -90 talet ”försvann” 300 000 arbetstillfällen i offentlig sektor Vänsterpartiets krav kan därför anses vara i underkant. Att satsa på offentlig sektor innebär att kostnaderna för sjukkassa och A-kassa minskar kraftigt liksom att människors konsumtionsförmåga och hälsa ökar. Alltför hög stressnivå har lett till högt antal sjukskrivningar. Att satsa på offentlig sektor innebär att vi arbetar förebyggande och att kvinnors möjligheter ökar liksom att livskvalitén höjs. Handelsanställdas förbund har i en rapport visat att satsningar på offentlig sektor också innebär att kvinnors löner påverkas positivt eftersom det innebär en ökad press på arbetsgivarna för att behålla sina anställda när efterfrågan på arbetskraft ökar.

1965 när de särskilda kvinnolönerna avskaffades inom handeln hade kvinnor inom detaljhandeln endast 81 % av männens löner. Dessa löneskillnader bestod så gott som fram till -71 då de var 82 %. Mellan 1972 och 1985 när offentlig sektor kraftigt byggdes ut ökade kvinnornas löner kraftigt till 90,5 % av männens. Förklaringarna till det är självklart flera; medveten facklig strategi, en radikaliserad kvinnorörelse och politiska åtgärder som underlättade kvinnors deltagande i arbetslivet. Den offentliga sektorns expansion är självklart en bidragande orsak till det men det innebar också att efterfrågan på kvinnor i arbetskraften kraftigt ökade, vilket bidrog till att deras löner kraftig höjdes. 1983 var kvinnors andel av lönen 91,3 % inom Handeln vilket den var fram till 2001 då en ökning återigen skedde för att år 2004 vara 94 %. Offentlig sektors storlek måste sägas, bl.a. utifrån ovanstående, ha en mycket stor betydelse för kvinnors liv och ekonomi.

Vänsterpartiet har länge krävt individualiserad föräldraförsäkring eftersom vi anser att föräldraskapet för kvinnan innebära att hennes möjligheter i arbetslivet kraftigt försvåras. Arbetsgivares förväntan på att kvinnor ska få barn innebär att de inte satsar på hennes kompetensutveckling, att karriärvägarna stängs, antalet arbetstimmar kraftigt minskar osv. Handels bekräftar det i sin rapport ”Varför har kvinnor lägre löner och kortare arbetstider?”. I ett diagram i rapporten går det tydligt att se hur antalet arbetstimmar för både kvinnor och män är relativt lika när de börjar sin yrkesbana inom handels. Men redan vid 20 –års ålder så förändras bilden kraftigt och skillnaden i antalet arbetstimmar ökar stadigt fram till ca 30- 35 års ålder där skillnaderna cementeras fast. Män jobbar heltid inom handeln och kvinnorna deltid. Rapporten visar tydligt hur de inlärda värderingarna starkt påverkar anställningsformerformer av anställningar och därmed också antalet arbetstimmar och löner. Deltidsanställningar ger bl.a. en lägre timlön. En lösning på problemet är självklart att införa individuell föräldraförsäkring. Det innebär att den socialförsäkringen också likställs med övriga d.v.s knyts till person.

Vänsterpartiet driver också kravet på en lagstadgad rätt till heltid. Inom Handelshandels avtalsområde kan man tydligt se könsmönstret där handel som säljer varor, som kan sägas ha en manlig genuskod, som exempelvis byggvaror, radio och TV säljs mestadels av män medan dagligvaruhandel och klädeshandel verkar ha en kvinnlig genuskod och säljs mest av kvinnor. En slutsats som kan dras är tydlig, ju fler män som jobbar i en bransch desto fler heltider. Men även inom de branscher där kvinnor dominerar så har män betydligt fler heltider. Men vi kan också se att män som jobbar i kvinnodominerade områden får kortare arbetstid. Lagstadgad rätt till heltid innebär en ökad frihet d.v.s det skulle stärka individens rätt vilket skulle förbättra jämställdheten i samhället.

Arbetsgivarorganisationer brukar påstå att en lagstiftning om heltid skulle innebära färre arbetstillfällen. Att tro att dåliga och korta anställningar på sikt skulle innebära en högre sysselsättning faller på sin egen orimlighet. Det som känns typiskt i arbetsgivarnas argumentation är att det är just kvinnor som ska dela på jobben och lönen. Med en bra arbetsmarknadspolitik, gemensamt arbete från fack och arbetsgivare är heltidstjänster fullt möjliga även inom kvinnodominerade arbetsområden. Dåliga arbetsvillkor har alltid varit en stridsfråga för arbetsrörelsen och många gånger mot svenska arbetsgivarföreningens, numera Svenskt Näringslivs, vilja. Det som saknas i debatten från arbetsgivarorganisationernaarbetgivarorgansiationerna är hur dåliga arbetsvillkor och otrygga anställningar ska kunna avskaffas. För visst är vi många som tror att trygga människor med goda arbets- och levnadsförhållanden leder till ett bättre samhälle. Och vi är väldigt många som är trötta på att just kvinnors arbetsvillkor ska vara satta på undantag.

Ulla Andersson riksdagskandidat
Vänsterpartiet Gävleborg

Vi hälsar beskedet med stor tillfredställelse att Frankrikes president Jacques Chirac meddelat att skrota ungdomsavtalen, de omstridda lagarna med
specialregler för ungdomars anställning.

Det här är en stor seger inte bara för franska studenter och fackföreningar utan en seger för alla som vill försvara arbetsrätten och inte acceptera försämrade villkor för ungdomar.
Centerpartiets magiska formel för att få unga i arbete med utgångspunkt i det franska lagförslaget är en fadäs. Att utlova förbättringar genom försämringar är inte trovärdigt. Varför skulle det bli bättre om människor lättare kunde avskedas?

När ungdomar efterfrågar arbete och trygghet svarar man med osäkra
anställningar, försök att lagstifta in orättvisorna och göra ungdomar upp till 26 år rättslösa på arbetsmarknaden. Visst kan det underlätta för arbetsgivaren om hans åtagande blir mindre betungande. Det var dock inte detta som framfördes som huvudsyftet. Att införa alltfler särregler i arbetslagstiftningen medverkar till att den urholkas. Särregler leder till nya manipulationer. Vem önskar en försämrad och svagare arbetslagstiftning?

Det är inte vad ungdomar eftersträvar. Ungdomar vill ha riktiga jobb!

Det behövs fler jobb för att få ner arbetslösheten.

Vänsterpartiet kräver 200.000 jobb i offentlig sektor, där behoven är som störst.

Våra barn går i för stora dagisgrupper, gamla nekas hemtjänst, ringer vi polisen får vi vänta länge innan vi får hjälp. Vi behöver anställa fler i offentlig sektor.

Vi behöver fler förskollärare, hemvårdare, undersköterskor, poliser etc.

Arbetslösheten är inte bara dyrbar rent ekonomiskt för samhället, i form av belastning på socialförsäkringar och trygghetssystem, sjukvård m.m, utan särskilt med tanke på individen. Att vara ofrivilligt arbetslös, att inte känna sig behövd , önskad eller efterfrågad kan bryta ner vem som helst.
Vår uppfattning är att varje människa har rätt till arbete! Det är vår
människosyn som ligger till grund för detta.

200.000 nya jobb i offentlig sektor är en investering i en bättre framtid och agerar som en motor även för företagsamheten.

Riksbanksledningen har i en rapport helt nyligen konstaterat att en
offensiv offentlig sektor faktiskt är en av tre faktorer som är av
betydelse för att komma närmare en full sysselsättning.

Unga vuxna är särskilt utsatta för arbetslöshet och behöver verkligen komma in i arbetslivet på likvärdiga villkor som andra.

Vi vill stärka deras ställning genom åtgärder som full sysselsättning,
trygga anställningar och en generell välfärd!

Lise-Lott Wikholm

Vänsterpartiet

För att hemsidan ska vara aktuell och intressant behöver vi ständigt nya artiklar och synpunkter. Lämna gärna synpunkter i förslagslådan eller skriv ner dina tankar i gästboken.
Om du vill bidra med artiklar eller annat material är du välkommen att maila det till [email protected] så läggs det upp på hemsidan om det inte strider mot våra värderingar och vår politik.

Hur kan vi nå en samsyn kring stadens karaktär där resbehov beaktas med tillgänglighets-, trygghets- och trafiksäkerhetsaspekter tillsammans med trafikens miljöpåverkan?
Det handlar om ett samspel mellan gång-, cykel-, kollektiv- och biltrafik samt gods- och utryckningstrafiken. Alla dessa delar skapar det trafiksystem vi lever i och med. I Gävleborg har de senaste åren även innefattat en diskussion kring och utveckling av resecentra.

Syftet med TRAST är att vägleda planerare och beslutsfattare i processen att ta fram och förankra en kommunal trafikstrategi, allt efter de egna förhållandena. Sedan TRAST lanserades under 2004 har 500 personer över hela landet genomgått en tvådagars TRAST-utbildning.

Finns intresse för regional utbildning i Gävleborg?

Genom intresseanmälan på https://www.lg.se/X-MaTs/TRAST vill vi skapa oss en bild över intresset för en sådan utbildning under maj. Svar önskas senast måndag den 3 april.

Grundtanken är att erbjuda en dags utbildning med möjlighet till kompletterande dag.
Dag 1: allmän orientering kring TRAST – tjänstemän och politiker
Dag 2: möjlighet till fördjupning – främst riktad till tjänstemän

Målgrupp: Politiker och tjänstemän från kommunernas nämnder och förvaltningar gällande bygg, miljö och trafik. Även andra intresserade är välkomna, exempelvis konsulter inom ämnesområdet och tjänstemän från andra offentliga aktörer.