Riksdagsledamöter med offentlig Facebooksida
Vänsterpartiet har flera riksdagsledamöter som möter sina väljare via sin Facebooksida, här får du länkar till några. De presenteras först med den berättelse som finns på nationella hemsidan.
Håkan Svennelings personliga berättelse
Jag engagerade mig i Vänsterpartiets ungdomsförbund Ung Vänster redan som 14 åring då jag var arg på de orättvisor som jag såg fanns i världen. Jag minns att jag var särskilt arg på direktörers fallskärmar. Jag tyckte det var orättvist att man skulle få en massa miljoner när man fick sparken. En av mina första politiska aktioner var när Ung Vänster Karlstad ordnade en hungerstrejk i 24 timmar på Stora Torget. Då förstod jag vikten av internationell solidaritet.
Den största politiska segern jag har upplevt är när vi sa nej till att gå med EMU. Det är det klokaste ekonomiska beslut som Sveriges befolkning har fattat och det har tjänat Sverige väl.
Jag hoppas att man röstar på Vänsterpartiet och mig för att man tycker jag och mina partikollegor kan företräda en som väljare och ens åsikter. Vi är ett gäng vanliga människor med olika bakgrunder som engagerat oss politiskt för att vi göra samhället mer rättvist. Vi brinner och vi ger aldrig upp!
Jag har en sambo och tre katter.
Håkan Svenneling
Linda Westerlund Sneckers personliga berättelse
Jag blev feminist innan jag blev vänster, för jag pallade inte med att killarna i skolan tog mycket mer plats och utrymme än tjejerna. Det var så tydligt att killarna levde med helt andra förutsättningar än tjejer, och det var då jag insåg att något är riktigt fel i samhället. För att fixa till det behövs feminismen.
Feminismen har sedan dess genomsyrat mitt liv, från att ordna feministisk självförsvar på skolgympan i gymnasiet till att bli aktiv i Vänsterns studentförbund vid Linköpings universitet. Till att vara småbarnsmorsa och sitta på den östgötska bänken i riksdagen. Men det är fortfarande samma brinnande känsla för att samhället måste bli mer jämställt som driver mig.
Vänsterpartiet var ett självklart val för mig. Vänsterpartiet har bäst feministisk politik. Det pirrar fortfarande i mitt feministiska hjärta när jag tar tåget till riksdagen varje vecka för att arbeta för jämställdhet, det är så häftigt! Jag vet också att det går att göra skillnad. Det var sådant jag inte fick lära mig som liten, att jag kunde göra skillnad och att stora skillnader gör man tillsammans med andra. Nu vet jag att det går att göra skillnad, och genom att fortsätta jobba i riksdagen vill jag fortsätta driva på den feministiska politiken i Sverige.
Linda Westerlund Snecker
Yasmine Posios personliga berättelse
Jag är en nattarbetande stödassistent som sedan ett år tillbaka varit tjänstledig då jag fick en plats i riksdagen. Under mitt liv som städerska, arbetare i restaurangbranschen, truckförare i lagret på Volvo och några år som lärare, uppvuxen och numera återigen boende i Länsmansgården i Göteborg, väcktes mitt intresse att engagera mig för ett jämlikt samhälle som finns till för alla – inte bara några få.
När jag var 22 var jag au-pair i Kalifornien. Den oerhörda ojämlikhet, som inte bara är dålig för arbetare och de som av olika anledningar inte har ett jobb, utan för samhället som helhet var så tydlig där. Åter hemma i Sverige såg jag att vi var på väg åt samma håll. Det enda alternativet för att stoppa denna utveckling och istället gå mot ett jämlikt, jämställt samhälle som finns kvar för kommande generationer var att gå med i Vänsterpartiet.
Ett socialistiskt, feministiskt, antirasistiskt parti som står upp för allas lika värde på riktigt. Inte bara i ord utan även i handling både parlamentariskt och utomparlamentariskt.
Yasmine Posio
Elin Segerlinds personliga berättelse
Jag har varit politiskt intresserad hela mitt liv. För mig är politik ett sätt att påverka och förändra samhället till det bättre. Under många år har vi sett hur det varit precis tvärtom. Politik har skapat skillnader mellan oss mellan fattiga och rika. Det är en förändring som jag vill vara med och stanna och vända.
Mitt politiska engagemang i Vänsterpartiet tog fart på allvar för ett par år sedan när jag flyttade till Mellerud. Där mötte jag en liten partiförening som pratade mycket kommunpolitik. Vi skrev motioner och de gick igenom, vi driver på för schyssta anställningsvillkor för kommunens personal och möter motstånd, men vi fortsätter kämpa. Tillsammans skapar vi verklig förändring och ett bättre Mellerud. Det är en drivkraft i sig.
För mig är engagemanget i Vänsterpartiet och viljan att representera partiet oavsett sammanhang idag en självklarhet. Det är en viktig del av den jag är. När jag ser mina barn växa upp och det samhälle som möter dem och så många andra, så känner jag verkligt starkt – det räcker nu! Det räcker med ett samhälle som gynnar några rika och lämnar brödsmulor till andra. Det räcker med ett samhälle som behandlar män bättre än kvinnor och det räcker med ett samhälle som ger anställda så dåliga villkor att de blir sjuka av att arbeta. Det räcker nu. Jag är innerligt trött på samhällets oförmåga att ta hand om varandra och jag vet att vi tillsammans gör skillnad. Det driver mig varje dag och kommer fortsätta driva mig även efter valet.
Elin Segerlind
Jens Holms personliga berättelse
Jag blev politiskt engagerad efter ett år på Irland i början av 1990-talet, där jag bodde och arbetade på ett härbärge (Simon Community) för hemlösa människor. Där väcktes ett engagemang för rättvisa och miljöfrågor. Jag gick sedan med i Ung vänster/Vänsterpartiet som var ett parti som förenade det röda med det gröna.
Jag kommer kämpa för en rättvis och hållbar värld. Mina främsta frågor är:
klimatförändringen och andra miljöfrågor
global rättvisa
djurrätt
Jag är ursprungligen från Matfors, utanför Sundsvall men bor nu i södra Stockholm med min familj. Min favoritförfattare är Vilhelm Moberg och jag dricker helst svart kaffe.
Jens Holm
Momodou Malcolm Jallow
Ledamot i civilutskottet, ersättare i kulturutskottet, ledamot i Europarådets svenska delegation
Vasiliki Tsouplakis personliga berättelse
Efter gymnasiet arbetar jag i några år som timvikarie på förskolor, fritidshem och grundskolor i Västerås. Det blev så tydligt hur villkoren för barnen skiljde sig åt mellan de olika stadsdelarna. Det blev tyvärr också tydligt att skolan inte alltid hade tid och rätt resurser för att hjälpa alla barn. Tanken att skolan ska vara kompensatorisk, jämna ut skillnader mellan barns möjligheter i livet, kändes ofta långt borta.
Min bana in i politiken började i Ung Vänster (Vänsterpartiets ungdomsförbund), sen tog jag chansen att bli aktiv i partiet genom att bli ersättare i kommunens Utbildningsnämnd. Den första läxan blev att saker tog väldigt lång tid att förändra men det viktigaste jag lärde mig var att min röst kunde göra skillnad i människors vardag. Jag utbildade mig senare till lärare och har växlat mellan att vara fritidspolitiker och jobba på heltid med politiken. Det är ett stort förtroende man får av människor som röstar på en och jag hoppas kunna fortsätta vara en röst för ett samhälle där alla barn får samma trygga start i livet även efter höstens val.
Vasiliki Tsouplaki.
