Författare: gavleborg

Majoriteten av de förseningar och störningar som drabbat järnvägstrafiken under de senaste åren beror på ett slitet och överbelastat järnvägsnät. Det behövs alltså en kraftig ökning av banunderhållet under de närmaste 10 åren för att Trafikverket på allvar ska kunna minska förseningar för resenärer och gods..

I detta läge aviserade den borgerliga regeringen i mitten av april en engångssatsning på 800 miljoner kronor till järnvägen. Då verkade det som att de dragit lärdomar av de senaste årens järnvägskaos.

Men efter att ha granskat budgetförslagen kom vi snabbt fram till att det inte fanns en enda ny krona avsatta till banunderhåll. I denna moderatledda budgetsåpa gick engångssatsningen till att täcka en del av de svarta hålen som fanns i Trafikverkets budget. Det fattas alltså fortfarande nya pengar för att minska förseningarna och öka godtrafiken.

Den moderatledda regeringen försöker slå blå dunster i ögonen på folk och få svenska folket att tro att deras återgärder kommer att skapa ett robust järnvägssystem. Vi kan konstatera att de med all tydlighet har tappat förmågan att se vad som behöver göras för att järnvägen ska börja fungera på ett acceptabelt sätt. 

Vänsterpartiet vill på allvar minska förseningar för gods och människor genom att kraftigt öka kapaciteten på järnvägen. Vårt första delmål är att minska tågförseningarna med 50 procent och öka godskapaciteten med 50 procent. Vi stödjer oss på Trafikverkets beräkningar om att det behövs i storleksordningen 2 miljarder mer per år under de närmaste 10 åren.

Antagligen finns det idag en majoritet i riksdagen som är för en återreglering av järnvägen. Återreglering är en nödvändighet för att få järnvägen att fungera och tågen gå i tid. Vi är övertygade om att hållbara järnvägstransporter kräver både mer resurser och ett sammanhållet och effektivt järnvägssystem.

Siv Holma Trafikpolitisk talesperson och riksdagsledamot

Ulla Andersson riksdagsledamot

Bägge Vänsterpartiet

Sedan en tid tillbaka har jag funderat på den viktiga funktion som språket har i kampen för förändringar både i det fackliga och det politiska arbetet. Den socialistiska terminologin och det socialistiska språket i kampen för ett bättre samhälle har blivit passivt eller till och med glömts bort i det dagliga språkbruket. Istället har man gett utrymme för ett nytt språk, ett nytt sätt att skapa och föda kolonialism.

Genom denna förändring skapas också ett nytt imperium som, ännu en gång, försvagar kampen för socialism. Visst kan saker och ting moderniseras, många gånger, men att modernisera får inte vara detsamma som att glömma bort, inte detsamma som att skänka bort tidigare historia, språk och terminologi. När det socialistiska språket inte används för att föra fram socialistiska tankar, är kampen för socialistiska värderingar förlorad. Det är ord som: Solidaritet, socialism, arbetarklass, revolution, gerilla, proletariat, kamrat, Che Guevara, Joe Hill, Mandela, Simon Bolivar, kapitalism, imperialism, exploatering, tortyr, svält, listan kan vara lång. Dessa ord måste betyda något, måste säga något.

Ord som tillhör det socialistiska tänkandet är många, och det är viktigt att reflektera och börja använda dem så som det gjorts tidigare. Det känns ibland som om det finns en dold skam, som på ett eller annat sätt förhindrar kampen. Det kanske är dags för eftertanke, och reflektion för att hitta tillbaka till de socialistiska värdeorden.

Ett exempel på förändring i språket som betyder oerhört mycket för mig, är orden ”Amerika”  och ”amerikan”. Ord utan mycket vikt kanske många anser, men ändå ord med så mycket makt när de används. Vad avses egentligen med ordet ”Amerika”? Avses USA, eller Förenta Staterna, eller avses hela den amerikanska kontinenten? (Nordamerika, Centralamerika, Sydamerika).

Frågan fascinerar mig eftersom kolonialism och imperialism återspeglas i språket. Jag som amerikan från Chile vet att när någon uttalar ordet amerikan ingår inte jag i det sammanhanget. Här har jag uteslutits. Det har skapats ett imperium där jag inte är amerikan för att jag inte är från USA eller ”Förenta Staterna”. Jag förblir en ”Sydamerikan”.

Alla som säger ”Amerika” och ”amerikaner” på ett sätt som endast åsyftar Nordamerika, legitimerar att imperialismen tar över språket.

I följande text flera exempel på ord, där det socialistiska språket ersatts av moderna kapitalistiska uttryck:

 Kund > Patient

Marknadsekonomi – Kapitalism

Konkurrenskraftig – Exploatering

Terrorist – Befrielsekämpe

Vandalism – Demonstrerande ungdomar

Konkurrera – Privatisera

Invandrare – Flyktingar

Mario Izquierdo

Fredagen den 15 april deltog jag på en träff i Stockholm för Vänsterpartiets distriktsordföranden.

Dagen började med en genomgång av den nuvarande grafiska profilen för partiet och ett förslag på en förnyad variant. Dom flesta deltagare tyckte att vår logga bör förbli oförändrad men att den grafiska profilen kan förbättras och förenklas.

Nästa punkt på dagordningen var Ida Gabrielsson från Framtidskommissionen. Budskapet var att alla vänsterpartister ska var på ett gott humör!! Det bådar gott inför framtiden, med väntande kongress och inom några år två viktiga val, det allmänna och valet till EU-parlamentet.

Hon berättade att kommissionen pratade om att vi behöver en starkare ledning, rätt person ska vara på rätt plats och att vi behöver hålla ihop som vi pratade om under valrörelsen.

 Kommissionen kommer att lämna ifrån sig fyra rapporter.

1. Jämställdhet
2. Miljö
3. Arbetslivet
4. Ekonomisk politik

 Kommissionen kommer även att presentera ett kongressdokument som det ges möjlighet att motionera på. Innehållet kommer att vara både strategi och principfrågor.

Ida påpekade att det är viktigt att vi har ”snälla” lokala partirepresentanter som inger snällt förtroende. Det får vara slut på gnällandet, tyckte hon. Delaktighet är förmodligen det bästa sättet att få folk att sluta gnälla, fortsatte hon.

Lisa Rasmusen informerade om det facklig-politiska arbetet i partiet. Hon tipsade om att distrikten och partiföreningarna kan ordna kampanjer tillsammans med SKAF när det gäller äldreomsorg. När det gäller äldreomsorgen påminde hon oss om att de äldre behöver mycket välutbildad personal och att lönerna måste höjas!

Ett annat tips är att bjuda in personalen inom äldreomsorgen för att lyssna på deras behov och önskemål.

–        Kom och berätta för oss hur ni skulle kunna göra ett ännu bättre jobb! Vad behöver ni och vad vill ni ha mer av?

Nytt fackligt material är på gång och den fackligt – politiska plattformen ska uppdateras efter kongressen.

Partisekreterare Anki Ahlsten informerade om KOLA (kommunal och landstingsdagar) i år är i Västerås den 8-9 oktober.

Kongress i Uppsala är utökad till fyra dagar och hålls mellan den 5-8 januari.

V i Stockholm har startat ett Aktivistnätverk för utåtriktade aktiviteter.

Sist på dagen var det då dags för partiordförande Lars Ohly.

Han beskriver regeringens tystnad i jämförelse med inför valet 2006. Socialdemokraterna nya partiledare Juholt, en gråsosse, vilket kan vara bra för vänstern. Han har aviserat att han vill se över 100-dagars regeln vid arbetslöshet och 75-dagsregeln vid halvtidsstämpling. Mycket bra!

Männens makt ser inte ut att minska, tvärt om. Vi bör fortsätta driva kvinnors rätt till heltid, delad föräldraförsäkring, kvinnors löner, rätt till barnomsorg och bli tydligare i frågor om makt och inflytande.

Han menar att det är dags att upprätta en agenda för reformer.

• Minska klyftorna
• Arbetsmarknaden
• Utbildning
• Industripolitik
• Korta arbetstiden
• Bostadspolitiken

Vi måste bli tydligare i att inte försvara offentliga verksamheter som inte fungerar bra. Vår lösning är inte att privatisera utan att göra kraftiga förbättringar.

Vi har glädjande nog fått många nya medlemmar och bör utbilda dessa så snart och så bra som möjligt. Partiet centralt kan bistå med stöd och hjälp till distrikten om det behövs.

Vi ska fortsätta hävda att vi är Vänsterpartiet – Välfärdspartiet.

Yvonne Oscarsson

De senaste veckorna har tidningarna fyllts av ögonvittnesskildringar från jordbävningen, bilder av tsunamins härjningar och uttalanden från offentliga personer i Japan som försäkrar att läget på kärnkraftverket i Fukushima är under kontroll.

Trots det är det få som vågar lita på vad man från officiellt håll försäkrar. Möjligen finns det fanatiska kärnkraftsförespråkare som fortfarande tror på den ”säkra” härdsmältan.  Istället för att dra lärdom av det som hänt i Harrisburg, Tjernobyl, Forsmark och Fukushima och stänga kärnkraftverken så gör de samma felräkning som Tage Danielsson så intelligent travesterade i sin monolog om sannolikheten.

Tala istället om vad som verkligen krävs för att vårt samhälle ska överleva: vi måste anpassa levnadsstandarden efter jordens kapacitet – inte efter individens betalningsförmåga. Idag sitter en ytterst liten klick människor på den allra största delen av jordens resurser. Den lilla klicken – och några till av oss här i väst – har råd att slösa på energi och jordens ändliga resurser samtidigt som den allra största delen av människorna på jorden varken har tillgång till energi, vatten eller mat än mindre några andra resurser.

Vi måste våga tala om vad som krävs för att jorden ska bli en mer jämlik plats att leva på: vi som har i överflöd måste dela med oss – inte bara av mat och vatten utan även av energi. Det är ett hån mot de som inget har, och ett hån mot de som får sina liv förstörda av strålningen från uranbrytningen – och nu från Fukushima – att slösa på energin. Tänk på att det är vår efterfrågan av energi som göder energiföretagen. Varför kan vi inte vispa grädden för hand eller borsta tänderna med en vanlig tandborste? Varför krävs det bil för att åka till kvartersbutiken och köpa mjölk?

Nej, jag vill att Vänsterpartiet propagerar för högre livskvalitet framför högre levnadsstandard. För alla oss som har tillräckligt för att överleva så är det inte mera pengar att konsumera för som gör oss lyckliga. Nej, det är lite tid med barn och barnbarn som gör oss lyckliga. Att promenera i naturen och upptäcka sälgen som blommar för första gången i år.

Petra Modée