Författare: gavleborg

Nyligen föreslog Vänsterpartiet att man ska stoppa privatskolor från att dela ut skattemedel till vinster. Förslaget följdes av i bästa fall trötta suckar från borgerliga debattörer, inte sällan med hänvisning till att vinsterna är nödvändiga för att utveckla skolan. Det talades föraktfullt om att ”förbjuda vinst”, när de verkliga frågorna är avgörande för välfärdsbygget: Vad ska man göra vinst på? Och hur använder vi bäst våra gemensamma medel?

Vi har tittat i statistiken från SCB och konstaterar att alla privata vård-, skol- och omsorgs­företag totalt tar ut nästan tio miljarder i vinster per år. Omräknat till Gävleborgsperspektiv innebär det 300 miljoner. Detta är i all huvudsak pengar som de fått från oss skattebetalare. Bara de privata vårdbolagen i vårt län, Manpower (Sandviken), Mitt Hjärta AB (Ljusne, Alfta, Bollnäs och Hudiksvall), Carema (3 i Gävle), Per Ahlström Familjeläkarmottagning (Söderhamn), Hälsingeläkarna AB (Harmånger) och Praktikertjänst i Gävle tar ensamt ut ca. 100 miljoner per år till glädje för sina aktieägare. Dessa summor nämns knappt i media men väljarna förtjänar att få veta vad som står på spel. Nästan en tredjedel av länets hälsocentraler är alltså privata och 36% av dem ägs av riskkapitalbolag! Dessutom är den genomsnittliga avkastningen hos sjukvårdsbolagen dubbelt så hög som hos övriga privata företag.

Högern menar att dessa vinster gör att vården blir bättre. Detta påstående är rent påhitt. Självklart finns det alltid enstaka undantag, men den seriösa forskning som finns visar tydligt att offentligt ägd och icke-kommersiell vård är bättre och mer effektiv än privat och kommersiell sådan. Den mest omfattande studien sammanfattar över tjugo år av tidigare forskning och jämför tusentals sjukhus och vårdcentraler över hela världen.

Ett annat löst påstående i detta sammanhang är att vinsterna är nödvändiga för att vi ska kunna välja vårdcentral fritt. Det är goddag yxskaftargumentation! Självfallet kan vi ha valfrihet även om vi endast skulle ha offentligt ägda skolor, omsorgs- och vårdgivare. Slöseri med skattemedel är helt enkelt inte samma sak som valfrihet. Det nuvarande systemet är snarare ett hinder för valfrihet då det gör att skolor, vård- och omsorgsgivare i rika områden får mer resurser än andra områden – alltså förhindrar det att vård ges efter behov. Det är inte valfrihet. Det är en gåva till de redan privilegierade.

Det kan självklart finnas möjligheter att effektivisera vården och omsorgen. Till exempel genom att personalen får större kontroll över sin arbetsplanering och bättre kan använda sin kreativitet. Men den potentialen ska resultera i bättre arbetsvillkor och högre kvalitet, inte större kapitalavkastning.

100 miljoner är inte småpengar. För 100 miljoner skulle vi kunnat anställa 270 undersköterskor. Eller så skulle vi kunna ge gratis tandvården för vissa grupper. För att inte tala om vad vi skulle kunna göra med 300 miljoner. Att bara slänga bort en sådan summa för några låtsasargument vittnar knappast om seriositet.

Ulla Andersson, riksdagsledamot.

Alf Norberg, oppositionsråd i landstinget.

Vänsterpartiets huvudbudskap under den här valrörelsen är att vi vill ha världens bästa välfärd – utan privata vinster.

Vård, skola och omsorg ska bedrivas som gemensam verksamhet och de pengar som blir över ska gå till förskolebarn, elever, personer med funktionsnedsättning, sjuka och äldre. Inte till aktieägare.

Vi har pekat på det absurda i att allt större del av våra skattepengar hamnar i de stora vårdbolagens fickor.

Nu kommer nya siffror som visar att det är värre än vi någonsin trott. Journalisten Kent Werne har granskat den svenska välfärdsmarknaden och redovisar resultatet i det kommande numret av Intra, en politiskt oberoende tidskrift som vänder sig till personal inom handikappomsorgen. Det är nedslående läsning för alla som värnar den gemensamma välfärden.

Wernes granskning visar att de internationella riskkapitalbolagens uppköp av svensk välfärd går allt snabbare. Av de sex största vård- och omsorgsbolagen som är verksamma i Sverige är det numera bara ett enda som inte ägs av ett riskkapitalbolag. Inom skolan ägs tre av de fyra största friskolekoncernerna av riskkapitalbolag. Och inom handikappomsorgen så ägs idag alla de fem största aktörerna av riskkapitalbolag.

Ett riskkapitalbolag är ett bolag som lever på att köpa och sälja företag. Långsiktig verksamhet finns inte på agendan. Man köper ett företag, pressar kostnaderna, ökar vinstmarginalen och expanderar genom att köpa upp mindre aktörer. Efter några år säljer man företaget med miljardvinst. Många svenska vårdbolag har på det här sättet bytt ägare de senaste åren, exempelvis Carema, Attendo Care, Frösunda och Solhaga.

Namnet till trots så tar riskkapitalbolag ofta inga stora risker. Man köper helst en verksamhet som man vet att man kan tjäna pengar på. Det är därför de internationella riskkapitalbolagen nu samlas runt köttgrytorna i Sverige. Ryktet går i finanskretsar nere i Europa om att det går att tjäna stora pengar på svensk vård, skola och omsorg. Och dessvärre stämmer ryktet.

Financial Times konstaterar att ”vården är en attraktiv sektor för riskkapital, då den förväntas vara relativt immun mot konjunkturnedgångar”. Eller med andra ord: även när det är kris blir folk sjuka och behöver omsorg. Stat, kommuner och landsting kommer att köpa tjänster även i ekonomiska svackor. Därför är välfärden ett bra investeringsobjekt. Skattepengarna kommer att fortsätta rulla in.

Dessutom har de flesta riskkapitalbolag skattesmitning som affärsidé. Många av riskkapitalbolagen är skrivna på Jersey eller Guernsey eller något annat skatteparadis för att komma undan skatt. Man lever alltså på svenska skattepengar men gör allt för att slippa betala skatt själva.

”Vinsten” som dessa företag gör är såklart ingen riktig vinst. I en marknadsekonomi så gör ett företag vinst om man producerar en produkt som många vill ha. Men i vårdbolagens värld så gäller inte marknadsekonomins lagar. Där gör man vinst om man drar ner på helgpersonal, drar in nattmackan för de äldre eller skippar sommarutflykten på gruppboendet. Ju mer av våra gemensamma skattepengar man lyckas stoppa undan, desto större ”vinst”.

Enligt Wernes granskning försvann tre miljarder skattekronor från den privata vården på det här sättet förra året. För tre mil jarder skulle vi till exempel kunna anställa 8000 undersköterskor, ett garanterat välkommet perso naltillskott för de välfärdsarbetare som ofta går på knäna. Hur mycket pengar som ackumuleras i riskkapitalbolagen för att omvandlas till vinst först vid försäljning kan vi bara spekulera i. Allt är mycket hemligt, men det handlar om betydligt större belopp än tre miljarder.

Mellan 15 och 20 procent av den svenska välfärden drivs idag av privata aktörer, en siffra som stadigt ökar. Den borgerliga regeringen är ansvarig för den här utvecklingen. Vi i Vänsterpartiet vill vända den. Bolag som EQT, Nordic Capital, Polaris Private Equity, Argan Capital, Procuritas med flera är välfärdens fiender. Det är dags att slänga ut månglarna ur vården och omsorgen!

LARS OHLY (V)

partiordförande

Djur är levande varelser. Djur har behov. Djur känner stress, smärta och lidande. Det är aldrig rätt att nyttja ett djur till vilka syften som helst. Vänsterpartiets djurrättspolitik är en politik för djuren.

Under alliansregeringens fyra år har djurskyddet kraftigt försämrats. Världens första djurskyddsmyndighet lades ned. Anslagen till alternativ till djurförsök har mer än halverats. Den tidigare regeringens förslag om ökat skydd för djuren inom pälsnäringen har slopats, djurskyddstillsynen har kraftigt försämrats och ökad jakt på flera olika djurslag har införts.

Vänsterpartiet vill förbjuda pälsdjursfarmar. Kraven på transporter och slakterier ska skärpas. Kastrering av smågrisar utan bedövning ska förbjudas. Sverige ska vara ledande inom den djuretiska forskningen. Antalet djur som utnyttjas i djurförsök ska bringas ned till ett minimum. En handlingsplan ska tas fram för hur antalet djur i försök ska minskas. Fällfångst ska förbjudas. Ingen licensjakt på hotade arter. Djurskyddsorganisationer ska ges talerätt. Vi vill införa en djuretisk ombudsman. Sexuella övergrepp på djur ska förbjudas. En djurskyddslag ska införas som också ger de vilda djuren det skydd som de behöver. Lagen ska också särskilt skydda hemlösa djur. Det ska inte vara tillåtet att avliva ett djur för att det saknar hem.

Detta är bara några av våra förslag på vår politik för djuren. Låt inte den borgerliga regeringen fortsätta urholka djurskyddet.

Rösta på Vänsterpartiet den 19 september.