Dagens unga har fått ett ovälkommet arv, nämligen diverse allvarliga miljöproblem som är en konsekvens av rovdrift på natur och naturtillgångar. Många känner en desperation inför uppgiften att ta hand om dessa. Jag fokuserar det samhällssystem vi har framför allt i den rika och utvecklade världen, nämligen kapitalismen, vars enskilt största mål är maximerade vinster. Här sker de största utsläppen av både växthusgaser och diverse miljögifter. Det är mycket svårt att förena kapitalismen med att värna om miljön, då varje insats för att spara på miljön kostar pengar och minskar vinsterna. USA:s president Bush att ratificera det världsomspännande Kyotoprotokollet, eftersom insatser för att minska utsläpp av växthusgasen koldioxid skulle inverka ekonomiskt hämmande på industrin där. USA står för en stor andel av utsläppen i världen.

Vänsterpartiet har sedan lång tid prioriterat miljöfrågorna och har integrerat dessa inom flera politikområden. Sedan 2008 har partiet även antagit ett grundläggande ekologiskt förhållningssätt i partiprogrammet, som tydliggör människans relation till naturen, och därmed vår politiska utgångspunkt vid nyttjande av resurser. På många sätt är Vänsterpartiets politik unik. Förutom att den på många områden är den mest utvecklade i form av konkreta förslag, så förenar vi som enda parti miljöpolitiken med ett klass- och genusperspektiv och global rättvis fördelning. Varken individen själv eller marknaden kommer att kunna lösa de stora utmaningar vi står inför. Gemensamma lösningar i form av investeringar samt styrmedel, som bygger på principen att förorenaren betalar, är nödvändiga förutsättningar för en solidarisk fördelning av våra begränsade resurser.

En av de stora bovarna när det gäller utsläpp av växthusgaser är de transporter som sker på vägar och dessa måste på sikt utföras av fordon som är ekologiskt hållbara. Bensin- och dieselbilar måste successivt fasas ut. Vänsterpartiet anser att det krävs en rad åtgärder. Miljöbilar får inte bara kopplas till drivmedlet, utan måste i högre grad vara energieffektiva. Styrmedlen ska därför vara inriktade på att gynna energieffektiva fordon. Det är också värt att notera att den etanol som tillverkas i Sydamerika inte framställs under acceptabla former, då arbetarna t ex inte har fackliga rättigheter och barnarbetare används samt att regnskogar huggs ned för att ge plats åt sockerrören som etanolen tillverkas av. Sedan transporteras denna etanol över halva jordklotet hit till Sverige, för att vi ska ha miljövänligt drivmedel i våra bilar. Miljövänligt? Knappast! Solidariskt? Nej! Vi måste själva producera våra drivmedel lokalt av förnybara energikällor.

Därför måste vi också satsa på att utveckla kollektivtrafiken. Vi bör sträva mot gratis, dvs skattefinansierad, kollektivtrafik. Vi måste också satsa på att förbättra järnvägarna så att de blir moderna och att vi får dubbla spår så att vi slipper de flaskhalsar som finns och som orsakar förseningar. Alliansregeringen satsar futtiga 800 miljoner på järnväg i hela riket. Detta ska vi jämföra med att det kostar 25 miljarder att bygga dubbelspår efter ostkustbanan. Det om något visar vilken usel politik man för när det gäller att utveckla kollektivtrafiken.

Elisabeth Swedman

Miljöpolitiskt ansvarig

Vänsterpartiet Gävleborg

Majoriteten av de förseningar och störningar som drabbat järnvägstrafiken under de senaste åren beror på ett slitet och överbelastat järnvägsnät. Det behövs alltså en kraftig ökning av banunderhållet under de närmaste 10 åren för att Trafikverket på allvar ska kunna minska förseningar för resenärer och gods..

I detta läge aviserade den borgerliga regeringen i mitten av april en engångssatsning på 800 miljoner kronor till järnvägen. Då verkade det som att de dragit lärdomar av de senaste årens järnvägskaos.

Men efter att ha granskat budgetförslagen kom vi snabbt fram till att det inte fanns en enda ny krona avsatta till banunderhåll. I denna moderatledda budgetsåpa gick engångssatsningen till att täcka en del av de svarta hålen som fanns i Trafikverkets budget. Det fattas alltså fortfarande nya pengar för att minska förseningarna och öka godtrafiken.

Den moderatledda regeringen försöker slå blå dunster i ögonen på folk och få svenska folket att tro att deras återgärder kommer att skapa ett robust järnvägssystem. Vi kan konstatera att de med all tydlighet har tappat förmågan att se vad som behöver göras för att järnvägen ska börja fungera på ett acceptabelt sätt. 

Vänsterpartiet vill på allvar minska förseningar för gods och människor genom att kraftigt öka kapaciteten på järnvägen. Vårt första delmål är att minska tågförseningarna med 50 procent och öka godskapaciteten med 50 procent. Vi stödjer oss på Trafikverkets beräkningar om att det behövs i storleksordningen 2 miljarder mer per år under de närmaste 10 åren.

Antagligen finns det idag en majoritet i riksdagen som är för en återreglering av järnvägen. Återreglering är en nödvändighet för att få järnvägen att fungera och tågen gå i tid. Vi är övertygade om att hållbara järnvägstransporter kräver både mer resurser och ett sammanhållet och effektivt järnvägssystem.

Siv Holma Trafikpolitisk talesperson och riksdagsledamot

Ulla Andersson riksdagsledamot

Bägge Vänsterpartiet

Sedan en tid tillbaka har jag funderat på den viktiga funktion som språket har i kampen för förändringar både i det fackliga och det politiska arbetet. Den socialistiska terminologin och det socialistiska språket i kampen för ett bättre samhälle har blivit passivt eller till och med glömts bort i det dagliga språkbruket. Istället har man gett utrymme för ett nytt språk, ett nytt sätt att skapa och föda kolonialism.

Genom denna förändring skapas också ett nytt imperium som, ännu en gång, försvagar kampen för socialism. Visst kan saker och ting moderniseras, många gånger, men att modernisera får inte vara detsamma som att glömma bort, inte detsamma som att skänka bort tidigare historia, språk och terminologi. När det socialistiska språket inte används för att föra fram socialistiska tankar, är kampen för socialistiska värderingar förlorad. Det är ord som: Solidaritet, socialism, arbetarklass, revolution, gerilla, proletariat, kamrat, Che Guevara, Joe Hill, Mandela, Simon Bolivar, kapitalism, imperialism, exploatering, tortyr, svält, listan kan vara lång. Dessa ord måste betyda något, måste säga något.

Ord som tillhör det socialistiska tänkandet är många, och det är viktigt att reflektera och börja använda dem så som det gjorts tidigare. Det känns ibland som om det finns en dold skam, som på ett eller annat sätt förhindrar kampen. Det kanske är dags för eftertanke, och reflektion för att hitta tillbaka till de socialistiska värdeorden.

Ett exempel på förändring i språket som betyder oerhört mycket för mig, är orden ”Amerika”  och ”amerikan”. Ord utan mycket vikt kanske många anser, men ändå ord med så mycket makt när de används. Vad avses egentligen med ordet ”Amerika”? Avses USA, eller Förenta Staterna, eller avses hela den amerikanska kontinenten? (Nordamerika, Centralamerika, Sydamerika).

Frågan fascinerar mig eftersom kolonialism och imperialism återspeglas i språket. Jag som amerikan från Chile vet att när någon uttalar ordet amerikan ingår inte jag i det sammanhanget. Här har jag uteslutits. Det har skapats ett imperium där jag inte är amerikan för att jag inte är från USA eller ”Förenta Staterna”. Jag förblir en ”Sydamerikan”.

Alla som säger ”Amerika” och ”amerikaner” på ett sätt som endast åsyftar Nordamerika, legitimerar att imperialismen tar över språket.

I följande text flera exempel på ord, där det socialistiska språket ersatts av moderna kapitalistiska uttryck:

 Kund > Patient

Marknadsekonomi – Kapitalism

Konkurrenskraftig – Exploatering

Terrorist – Befrielsekämpe

Vandalism – Demonstrerande ungdomar

Konkurrera – Privatisera

Invandrare – Flyktingar

Mario Izquierdo

Fredagen den 15 april deltog jag på en träff i Stockholm för Vänsterpartiets distriktsordföranden.

Dagen började med en genomgång av den nuvarande grafiska profilen för partiet och ett förslag på en förnyad variant. Dom flesta deltagare tyckte att vår logga bör förbli oförändrad men att den grafiska profilen kan förbättras och förenklas.

Nästa punkt på dagordningen var Ida Gabrielsson från Framtidskommissionen. Budskapet var att alla vänsterpartister ska var på ett gott humör!! Det bådar gott inför framtiden, med väntande kongress och inom några år två viktiga val, det allmänna och valet till EU-parlamentet.

Hon berättade att kommissionen pratade om att vi behöver en starkare ledning, rätt person ska vara på rätt plats och att vi behöver hålla ihop som vi pratade om under valrörelsen.

 Kommissionen kommer att lämna ifrån sig fyra rapporter.

1. Jämställdhet
2. Miljö
3. Arbetslivet
4. Ekonomisk politik

 Kommissionen kommer även att presentera ett kongressdokument som det ges möjlighet att motionera på. Innehållet kommer att vara både strategi och principfrågor.

Ida påpekade att det är viktigt att vi har ”snälla” lokala partirepresentanter som inger snällt förtroende. Det får vara slut på gnällandet, tyckte hon. Delaktighet är förmodligen det bästa sättet att få folk att sluta gnälla, fortsatte hon.

Lisa Rasmusen informerade om det facklig-politiska arbetet i partiet. Hon tipsade om att distrikten och partiföreningarna kan ordna kampanjer tillsammans med SKAF när det gäller äldreomsorg. När det gäller äldreomsorgen påminde hon oss om att de äldre behöver mycket välutbildad personal och att lönerna måste höjas!

Ett annat tips är att bjuda in personalen inom äldreomsorgen för att lyssna på deras behov och önskemål.

–        Kom och berätta för oss hur ni skulle kunna göra ett ännu bättre jobb! Vad behöver ni och vad vill ni ha mer av?

Nytt fackligt material är på gång och den fackligt – politiska plattformen ska uppdateras efter kongressen.

Partisekreterare Anki Ahlsten informerade om KOLA (kommunal och landstingsdagar) i år är i Västerås den 8-9 oktober.

Kongress i Uppsala är utökad till fyra dagar och hålls mellan den 5-8 januari.

V i Stockholm har startat ett Aktivistnätverk för utåtriktade aktiviteter.

Sist på dagen var det då dags för partiordförande Lars Ohly.

Han beskriver regeringens tystnad i jämförelse med inför valet 2006. Socialdemokraterna nya partiledare Juholt, en gråsosse, vilket kan vara bra för vänstern. Han har aviserat att han vill se över 100-dagars regeln vid arbetslöshet och 75-dagsregeln vid halvtidsstämpling. Mycket bra!

Männens makt ser inte ut att minska, tvärt om. Vi bör fortsätta driva kvinnors rätt till heltid, delad föräldraförsäkring, kvinnors löner, rätt till barnomsorg och bli tydligare i frågor om makt och inflytande.

Han menar att det är dags att upprätta en agenda för reformer.

• Minska klyftorna
• Arbetsmarknaden
• Utbildning
• Industripolitik
• Korta arbetstiden
• Bostadspolitiken

Vi måste bli tydligare i att inte försvara offentliga verksamheter som inte fungerar bra. Vår lösning är inte att privatisera utan att göra kraftiga förbättringar.

Vi har glädjande nog fått många nya medlemmar och bör utbilda dessa så snart och så bra som möjligt. Partiet centralt kan bistå med stöd och hjälp till distrikten om det behövs.

Vi ska fortsätta hävda att vi är Vänsterpartiet – Välfärdspartiet.

Yvonne Oscarsson