Men betänk då att det är en del av Atlanten, och att Östersjön mynnar ut i Atlanten. Förr eller senare kommer även vi att märka av utsläppen. Det positiva som utsläppet har fört med sig är att både medierna och politikerna verkar ha vaknat – t.o.m. i USA. I Norge tvekar man inför att börja djuphavsborra utanför Lofoten som är mycket beroende av sin fiskeindustri.
Problemet är egentligen att oljeindustrin under 1900-talet gjort västvärlden beroende av deras ”billiga” energi. Allt vi handlar har en inbyggd oljenota. Det krävs olja för energi och för många material, men framför allt för alla transporter: till produktionsanläggningarna, till grossisterna, till detaljisterna och slutligen hem till konsumenterna.
Hela vår värld är uppbyggd kring bilen; vi bor på ett ställe och åker bil till jobbet och affärscentret. Nu, när oljan håller på att ta slut så blir det liksom panik. Vi måste ju ställa om vårt sätt att tänka kring transporter och transportlösningar. Vi måste på allvar börja fundera över om inte videokonferenser är ganska suveränt. Vi måste också börja fundera över om vår kollektivtrafik fungerar – i praktiken – för de som ska använda den. Kan man ta bussen till dagis och lämna ungarna för att sedan fara vidare till arbetet? Eller cykelbanor. Hur väl utvecklade är våra städer för cyklister? Varför inte utveckla stadskärnorna för cyklister och gångtrafikanter samt kollektivtrafik i första hand, och bilister i andra hand. På så sätt får vi kanske också en trevligare stadskärna – med mindre trafik, mindre buller och mer anpassad för barnen.
Tänk förr, när barnen kunde gå själva till skolan. Inte för att de hade mer ork, eller var tuffare utan för att föräldrarna inte behövde vara livrädda för att barnen skulle bli överkörda av långtradare fyllda med timmer eller cement.
På många håll i länet är det orimligt med busstrafik ända fram till trappan. På något sätt måste det bygga på att man tar sig till busshållplatsen. Med cykel, till fots eller kanske per bil. Här finns det stor utvecklingspotential för Gävleborg. Kan vi göra det enklare att åka, enklare att byta mellan olika transportslag så är mycket vunnet.
Sedan vill jag slå ett slag för kollektivtrafiken och vårt län som turistmål. Alla ni som inte brukar åka buss eller tåg inom länet: använd semestern för att utforska alla intressanta utflyktsmål som ligger bakom knuten. Här finns både sandstränder, golfbanor, kanotleder och utsiktsplatser, men även caféer och loppisar att besöka. Och de allra flesta kan man nå via kollektivtrafiken eller med cykel. Det krävs bara lite förberedelser.
Och vet du vad? När du sedan börjar jobba igen så är det mycket bekvämare att åka buss än att själv köra till jobbet. Du hinner läsa tidningen, prata med medtrafikanterna eller sova en stund till. Kan man få det bättre?
Men betänk då att det är en del av Atlanten, och att Östersjön mynnar ut i Atlanten. Förr eller senare kommer även vi att märka av utsläppen. Det positiva som utsläppet har fört med sig är att både medierna och politikerna verkar ha vaknat – t.o.m. i USA. I Norge tvekar man inför att börja djuphavsborra utanför Lofoten som är mycket beroende av sin fiskeindustri.
Problemet är egentligen att oljeindustrin under 1900-talet gjort västvärlden beroende av deras ”billiga” energi. Allt vi handlar har en inbyggd oljenota. Det krävs olja för energi och för många material, men framför allt för alla transporter: till produktionsanläggningarna, till grossisterna, till detaljisterna och slutligen hem till konsumenterna.
Hela vår värld är uppbyggd kring bilen; vi bor på ett ställe och åker bil till jobbet och affärscentret. Nu, när oljan håller på att ta slut så blir det liksom panik. Vi måste ju ställa om vårt sätt att tänka kring transporter och transportlösningar. Vi måste på allvar börja fundera över om inte videokonferenser är ganska suveränt. Vi måste också börja fundera över om vår kollektivtrafik fungerar – i praktiken – för de som ska använda den. Kan man ta bussen till dagis och lämna ungarna för att sedan fara vidare till arbetet? Eller cykelbanor. Hur väl utvecklade är våra städer för cyklister? Varför inte utveckla stadskärnorna för cyklister och gångtrafikanter samt kollektivtrafik i första hand, och bilister i andra hand. På så sätt får vi kanske också en trevligare stadskärna – med mindre trafik, mindre buller och mer anpassad för barnen.
Tänk förr, när barnen kunde gå själva till skolan. Inte för att de hade mer ork, eller var tuffare utan för att föräldrarna inte behövde vara livrädda för att barnen skulle bli överkörda av långtradare fyllda med timmer eller cement.
På många håll i länet är det orimligt med busstrafik ända fram till trappan. På något sätt måste det bygga på att man tar sig till busshållplatsen. Med cykel, till fots eller kanske per bil. Här finns det stor utvecklingspotential för Gävleborg. Kan vi göra det enklare att åka, enklare att byta mellan olika transportslag så är mycket vunnet.
Sedan vill jag slå ett slag för kollektivtrafiken och vårt län som turistmål. Alla ni som inte brukar åka buss eller tåg inom länet: använd semestern för att utforska alla intressanta utflyktsmål som ligger bakom knuten. Här finns både sandstränder, golfbanor, kanotleder och utsiktsplatser, men även caféer och loppisar att besöka. Och de allra flesta kan man nå via kollektivtrafiken eller med cykel. Det krävs bara lite förberedelser.
Och vet du vad? När du sedan börjar jobba igen så är det mycket bekvämare att åka buss än att själv köra till jobbet. Du hinner läsa tidningen, prata med medtrafikanterna eller sova en stund till. Kan man få det bättre?
Petra Modée Vänsterpartiet Gävleborgs distriktsstyrelse
Torsdag 19 augusti finns Vänsterpartiets trailer på plats i Hudiksvall på gågatan vid kanalbron 12.00 – 20.00.
